Arkiv för november, 2012

Nu har centralbankens ordförande i Ryssland ändrat instruktionen till bankerna hur de ska motverka pengatvätt och finansiering av terrorism. Hädanefter måste bankerna inkludera också ideella organisationer på listan över misstänkta brottslingar så fort de får summor som överstiger 200 000 rubel (knappt 50 000 kr) inbetalade på sina konton från utlandet. Uppgifterna ska bankerna överlämna till Ryska finansövervakningen och alla organisationer, oavsett syfte med  verksamheten – välgörenhet, utbildning eller politisk verksamhet – ingår bland de organisationer som ska övervakas.

Bakgrunden är förstås den starkt kritiserade nya lag som gör gällande att ideella organisationer som sysslar  med ”politisk verksamhet” och får finansiering av sin verksamhet från utlandet ska registrera sig själva som utländska agenter. Lagen började gälla igår, samtidigt som kravet på bankerna att överlämna uppgifter om alla typer organisationer till finansövervakningen kom. Att uppgifter om alla sorters organisationer ska överlämnas kan synas logiskt då lagen är så vagt utformad att myndigheterna som ska tillämpa den själva inte verkar veta vilka organisationer som faller under den nya agentlagen. Om inte justitiedepartementet själva vet hur lagen ska tillämpas kan ju heller inte bankerna förväntas göra det. Å andra sidan är det uppenbart att myndigheterna på detta sätt skaffar sig kontroll över alla större penningtransaktioner från utlandet till alla organisationer i Ryssland. Vad nästa steg blir är oklart, och helst skulle vi antagligen inte vilja veta det.

Läs gärna UNT:s ledare från igår som bland annat tar upp den nya agentlagen!

Regeringen öppnar för höjt demokratistöd till Ryssland

Biståndsminister Gunilla Carlsson (M) meddelar i ett svar på en riksdagsfråga från Valter Mutt (MP) att det kan bli aktuellt med en översyn av Sveriges demokratistöd till Ryssland. Stödet kommer att påverkas av den politiska utvecklingen i Ryssland, enligt Carlsson.

– Med tanke på den senaste tidens negativa utveckling på demokratiområdet i Ryssland kan jag bara tolka Gunilla Carlssons svar som en öppning för höjda nivåer, vilket förstås är positivt. Jag hoppas att den svenska regeringen genomför sin översyn mycket skyndsamt, för det utsatta oberoende civilsamhället i Ryssland har ett akut behov av stöd från omvärlden nu, säger Östgruppens ordförande Martin Uggla.

I mitten av 2000-talet gav Sverige ett årligt demokratibistånd till Ryssland på omkring 100 miljoner kronor. År 2007 sänktes stödet till 10 miljoner per år, för att sedan åter höjas till nuvarande nivå på 37 miljoner per år.

– Sverige skar ned stödet till den ryska demokratirörelsen när det behövdes som mest. Det innebar ett stort svek mot de modiga människor som i motvind verkar för demokrati i Ryssland, säger Martin Uggla och fortsätter:

– Även om regeringen höjde demokratibiståndet något häromåret är det fortfarande långt kvar till den tidigare nivån. Om Gunilla Carlsson menar allvar med sin ambition att stödja mänskliga rättigheter i Ryssland bör hon i ett första steg skyndsamt återställa demokratistödet till åtminstone 100 miljoner kronor per år, säger Martin Uggla.

Idag rapporterar svensk press om den ”agentlagen” som börjar gälla nu: Ekot och TT. Bra! Gunilla Carlssons svar i riksdagen finns att läsa här och Valter Mutts fråga här.

 

Igår trädde den nya ”spionlagen” i kraft – den som rejält breddar begreppet landsförräderi och som vi skrivit tidigare om här på Tystade röster. Den togs första gången upp till behandling i ryska parlamentet (Duman) i slutet av september och har nu skrivits under av president Putin. Numera måste det inte vara en statshemlighet som en person överlåter till en främmande makt, det räcker att sprida information som på något sätt bedöms kunna skada Ryssland till till exempel en utländsk organisation för att kunna dömas enligt den nya lagen. Som en av Östgruppens gäster, den ryske människorättsförsvararen Andrej Jurov,  konstaterade tidigare i höstas när han berättade om den nya lagen på ett av våra seminarier – att jag nu kritiserar och berättar om den här lagändringen för er i Östgruppen kommer att kunna göra att jag döms för landsförräderi.

Att lagen öppnar för ett stort godtycke är förstås ett stort problem och något som kritiseras skarpt av ryska människorättsförsvarare. Putin föreföll faktiskt ha tagit till sig lite av kritiken när han i måndags på ett möte med sitt människorättsråd sade att lagen behövede ses över innan den antogs – något som dock inte hindrade honom att skriva under dagen därpå, utan förändringar.

Ännu mer upprörande blir den nya lagen i kombination med den nya ”agentlag” som träder i kraft den 21 november. Enligt den lagen ska alla opinionsbildande organisationer som tar emot pengar från utlandet registrera sig som ”utländska agenter”, dvs spioner. Enligt den ena lagen tvingas alltså organisationerna själva registrera sig som spioner (annars hotas de med upp till två års fängelse), sen ska de försöka bevisa att de inte är spioner (för att undgå ännu längre straff)… Det kan man inte kalla föreningsfrihet.

Lagen är initierad av den ryska säkerhetstjänsten FSB och enligt dem nödvändig just för att utländska säkerhetstjänster utnyttjar kryphål i den nuvarande lagen, arbetar mer dolt och maskerar sitt arbete genom ”legitima handlingar”. Uppenbart är att man vill sätta dit det oberoende civila samhället ytterligare. Enligt samma uttalande från FSB behöver lagen göras om landsförräderi eftersom den sett likadan ut sedan 60-talet (!). På sovjettiden! Och det som händer nu är inte att den på något sätt moderinseras och förbättras i demokratisk riktning, utan den blir sämre och går i mer auktoritär! Var ska detta sluta? Och var är Sveriges stöd till det oberoende civilsamhället i Ryssland?!

Läs gärna också Kalle Kniiviläs artikel i ämnet i Sydsvenskan idag.

I lördags gick så Östgruppens ”Aktion nalle” av stapeln. Det blev väldigt lyckat. Vi var många där hela tiden och många andra kom förbi en stund och paketerade en egen liten nalle. Totalt fick vi ihop nästan 175 stycken! Engagemanget var stort och det var väldigt kul! Se videoklipp nedan.

Uppmärksamheten i Belarus var stor redan före aktionen men har varit överväldigande sedan dess. Här är ett litet urval artiklar (många av dem på topplats):
Dessa är alla från Belarus, men nyheten har spritt sig ordentligt till Ryssland och andra grannländer också. Vi har verkligen fått visa vårt stöd till dem som arbetar för demokrati i Belarus!

ETT STORT TACK till alla inblandade!

På Östgruppens hemsida kan du se fler foton. Där finns också det brev nallarna hade med sig att läsa.

När Östgruppen igår presenterade sin kommande Aktion Nalle, väckte det stor uppmärksamhet i belarusiska (vitryska) massmedier. Alla oberoende sajter har skrivit om aktionen, och läsarintresset har uppenbarligen varit stort, med tanke på kommentarsfält och spridning via sociala medier. Här är ett (litet) urval av klippen:

Så förväntningarna på vår nalleaktion är rätt stora nu… ta med dig en nalle och kom till Sergels torg mellan kl 12-14 på lördag (10/11) du också!

Efter Östgruppens och Svenska freds debattartikel i SvD förra veckan har riksdagsledamoten Valter Mutt (MP) nu ställt en skriftlig fråga till biståndsminister Gunilla Carlsson. Mot bakgrund av den försämrade människorättssituationen i Ryssland frågar Mutt om biståndsministern avser verka för att återställa det svenska demokratistödet till Ryssland, för att på så sätt stödja det hårt utsatta civila samhället.

– Det är bra att frågan kommer upp i riksdagen så att ansvariga politiker tvingas förklara varför de svikit den ryska demokratirörelsen, säger Östgruppens ordförande Martin Uggla.

Sveriges regering har minskat sitt demokratibistånd till Ryssland kraftigt sedan mitten av 2000-talet. År 2004 uppgick stödet till 110 miljoner kronor, 2012 är motsvarande siffra cirka 35 miljoner kronor. Samtidigt har utvecklingen i Ryssland gått åt helt fel håll där demokratirörelsen och det oberoende civila samhället har blivit allt mer utsatt. Regimkritiska organisationer har i princip ingen möjlighet att finansiera sin verksamhet inom landet.

– Sverige ströp stödet till demokratirörelsen i Ryssland, just när det behövdes som mest. Det enda rimliga nu vore att återställa stödet till åtminstone tidigare nivå, säger Martin Uggla.

Den skriftliga frågan finns att läsa här.