Arkiv för december, 2013

Ryssland och Belarus placerar sig långt ner i Civicus EEI-index 2013 som mäter civilsamhällets förutsättningar att verka i 109 av världens länder. EEI, Enabling Environment Index, utgår från ett antal olika indikatorer såsom det rättsliga skyddet, svårigheter att registrera sig, samarbete med andra aktörer, relationen till regering och myndigheter m.m. Dessa finns i sin tur samlade i tre dimensioner: den socio-ekonomiska dimensionen, socio-kulturella dimensionen, och samhällsstyrningsdimensionen (governance dimension), av vilka den sistnämnda lyfts fram som den absolut viktigaste.

I samhällsstyrningsdimensionen mäter Civicus t.ex. civilsamhällets påverkansmöjligheter på politiken, korruptionen, rättssäkerheten, de fackliga rättigheterna mm. I totalvärdet utgör samhällsstyrningsdimensionen 50% av det totala resultatet och de övriga två endast 25% vardera. Östgruppens målländer Belarus och Ryssland hamnar långt ner på listan när det kommer till samhällsstyrningsdimensionen: Ryssland hamnar på plats 93/109 medan Belarus hamnar på plats 106/109 länder, där endast Iran, Uzbekistan och Kina får ett sämre resultat.

Intressant är att både Ryssland och Belarus har relativt bra värden i den socio-ekonomiska och socio-kulturella dimensionen, men att värdena i samhällsstyrningsdimensionen är oerhört låga, något som enligt Civicus tyder på en förbittrad relation mellan staten och civilsamhället.

Civicus avslutar med en uppmaning till aktörer inom det lokala och internationella civilsamhället att fortsätta sätta press på dessa regeringar att genomföra reformer för att förbättra miljön och utrymmet för civilsamhället att verka i.

Ranking + Värden från EEI-index där 1 är högst och 0,00 lägst:  
Belarus                                                         ranking              värde
Socio-ekonomiska dimensionen:                      41                       0,60
Socio-kulturella dimensionen:                          29                       0,55
Samhällsstyrningsdimensionen:                       106                     0,23
Vilket ger en totalplacering på:                        93                       0,41   
Ryssland
Socio-ekonomiska dimensionen:                       38                       0,61    
Socio-kulturella dimensionen:                           45                       0,52
Samhällsstyrningsdimensionen:                        93                       0,34    
Vilket ger en totalplacering på:                         75                       0,45      

 

Annonser

800px-Фракция_ЕР_В_Зале_Пленарных_Заседаний_ГДFrivilligorganisationer och media i Ryssland som tar emot utländsk finansiering kan komma att förbjudas enligt ett nytt lagförslag. Det är dumaledamoten Aleksej Kazakov (Rättvisa Ryssland) som anser att den så kallade agentlagen inte är tillräcklig utan att det borde vara möjligt att förbjuda både organisationer och media som bedriver politisk verksamhet och tar emot utländsk finansiering.  

– Det är viktigt att vi uppmärksammar olika organisationer, människorättsgrupper och nationalister som förenas i de bidrag de får från Väst. De spenderar aktivt de pengar som investerats i dem genom att samla folk till demonstrationer, och de har även grupper som provocerar poliser att ta till våld mot fredliga demonstranter. Jag anser att vi måste ta agentlagen vidare och det är nödvändigt att vi nu diskuterar ett förbud för organisationer att bedriva politisk verksamhet om de tar emot utländsk finansiering, sa Kazakov i när hann i fredags presenterade sitt lagförslag i duman.

Men Kazakov nöjer sig inte med att enbart angripa organisationer, utan hans förslag inkluderar även media:

– Jag vill också fästa er uppmärksamhet vid en unik företeelse som inte finns i så många länder men som finns hos oss, nämligen media som finansieras av andra stater och skriver om vårt politiska system och formar våra politiska åsikter. Det är viktigt att vi tittar noga på hur medierna arbetar i Ryssland och lyfter frågan om förbud för de som finansieras av utländska pengar. De bevakar ju varje politisk händelse i vårt land med västerländska intressen för ögonen, avslutar Kazakov.

Som den ser ut idag innebär agentlagen att varje organisation som ägnar sig åt politisk verksamhet och tar emot utländsk finansiering måste registrera sig som utländska agenter. Agentlagen har nu varit i kraft i över ett år, och fler än 2000 organisationer har fått se sina kontor genomsökta av åklagare och andra tjänstemän.

Källa: Article 20