Arkiv för kategori ‘Det civila samhället’

Skärpta straff för extremism

Postat: 28 januari 2014 av Östgruppen i Det civila samhället, Ryssland

800px-Legal_Codex_Upates_(7282382112)I ryssland har duman röstat för en skärpning av den redan existerande ”extremismlagen” (artiklarna 280 och 282). Revideringen innebär att det blir en höjning från 3 till 4 år i fängelse för att offentligt uppmana till extremism och från 2 till 4 år för hets till hat och fiendeskap. Även bötesbeloppen höjs till ett maxbelopp på 500 000 rubler, ung 100 000 svenska kronor.

Lagen om extremism antogs år 2002 och har sedan dess blivit mycket hårt kritiserad för att inte tydligt definera vad som menas med extremism och därför kunna användas extremt godtyckligt. Många människorättsaktivister har kritiserat lagen just för att den hellre verkar ha använts mot oppositionella än för att bekämpa främlingsfientlighet.

Den mest kända rättegången i ett extremismärende enligt ovanstående paragrafer får nog sägas vara den fällande domen mot utställningen ”Förbjuden konst 2006”. Utställningen som ägde rum på Sacharovmuseet fick stor uppmärksamhet även utanför Ryssland och togs i försvar av många människorättsaktivister. De två kuratorerna dömdes ändå för att ha uppviglat till religiöst hat med sammanlagda böter på 350 000 rubler.

Nyligen försökte också partiet Jablokos ordförande Sergej Mitrochin att stämma Krasnodars guvernör Aleksander Tkatjev för extremism efter ett kritiserat uttalande i augusti 2012 där han sa att han avsåg inrätta en kossackstyrka i Krasnodar i syfte att ställa ordningen tillrätta då det i nuläget fanns för mycket kaukasier i Krasnodar. En privat poliskår som skulle alltså kolla upp folk på gatan med kaukasiskt ursprung och vidta åtgärder om de  befann sig i Krasnodar ”illegalt”. Det fallet kommer dock inte att prövas i domstol, meddelade  åklagaren igår.

En annat fall som varit föremål för prövning av extremismbrott (dock inte under artikel 280/282 utan artikel 13 ”om bekämpning av extremismaktivitetet” som stipulerar förbud av extremistiska material ) och som ligger oss i Östgruppen nära, är boken ”Internationell tribunal för Tjetjenien” som åklagaren hävdade var exremistisk. Boken är en utredning av människorättsbrott i Tjetjenien, en rättslig studie som precis som det låter skulle kunna ligga till grund för en omfattande internationell rättegång om folkrättsbrott mot båda sidor konflikten. Alla de tre författarna till boken har vi i Östgruppen haft på besök i Sverige, senast orföranden i det rysk-tjejenska vänskapsförbundet, Stanislav Dmitrievsky, som var hitbjuden just för att berätta om hur de gåt ttill väga för att ta fram boken.  Bara månader efter att Dmitrievskij varit här på besök ställdes han inför rätta i egenskap av författare till boken. Rättegången var på många sätt en fars, där framsidan på boken lyftes upp som ett av de viktigaste bevisen för dess extremism (färgerna gick i rött och svart) och åklagaren till slut erkände att han inte läst boken. Dmitrievskij blev dock till slut friad från anklagelserna.

Annonser

adc_memorialI början på december ålades Memorials antidiskrimineringscenter att registrera sig som utländska agenter av en domstol i Sankt Petersburg. Antidiskrimineringscentret har nu beslutat att avsluta sina projekt och stänga ner organisationen såsom den ser ut idag. Beskedet kom på nyårsafton i ett öppet brev där de skriver att det har blivit omöjligt att arbeta med de frågor de driver när de är utsatta för konstanta trakasserier.

”Antidiskrimineringscentrets alla projekt har avslutats. Öppna trakasserier, fällande domar, genomsökningar av kontoret och alla former av protestyttringar från åklagarens sida gör att det helt enkelt blivit omöjligt att fortsätta arbeta som tidigare.”

I brevet skriver de dock att de inte tar farväl, utan säger ”på återseende”, då de planerar att öppna upp organisationen i en annan form för att kunna fortsätta sitt arbete mot diskriminering och för minoriteters rättigheter i Ryssland.

”Under de sex år antidiskrimineringscentret har funnits har vi hjälpt och försvarat hundratals personers rättigheter, men vi har inte klarat av att stoppa diskrimineringen. Vi har lyckats tala om för världen hur segregeringen ser ut i skolorna, om polisvåld mot försvarslösa människor vars enda brott är deras utseende, och om de katastrofala sociala och kulturella förutsättningar under vilka romerna lever. Men vi har misslyckats med att göra rysk och internationell lag gällande för de grupper och enskilda människor vi försvarar. Detta betyder att vårt arbete måste fortsätta oavsett vilka motgångar vi möter.”

Ryssland och Belarus placerar sig långt ner i Civicus EEI-index 2013 som mäter civilsamhällets förutsättningar att verka i 109 av världens länder. EEI, Enabling Environment Index, utgår från ett antal olika indikatorer såsom det rättsliga skyddet, svårigheter att registrera sig, samarbete med andra aktörer, relationen till regering och myndigheter m.m. Dessa finns i sin tur samlade i tre dimensioner: den socio-ekonomiska dimensionen, socio-kulturella dimensionen, och samhällsstyrningsdimensionen (governance dimension), av vilka den sistnämnda lyfts fram som den absolut viktigaste.

I samhällsstyrningsdimensionen mäter Civicus t.ex. civilsamhällets påverkansmöjligheter på politiken, korruptionen, rättssäkerheten, de fackliga rättigheterna mm. I totalvärdet utgör samhällsstyrningsdimensionen 50% av det totala resultatet och de övriga två endast 25% vardera. Östgruppens målländer Belarus och Ryssland hamnar långt ner på listan när det kommer till samhällsstyrningsdimensionen: Ryssland hamnar på plats 93/109 medan Belarus hamnar på plats 106/109 länder, där endast Iran, Uzbekistan och Kina får ett sämre resultat.

Intressant är att både Ryssland och Belarus har relativt bra värden i den socio-ekonomiska och socio-kulturella dimensionen, men att värdena i samhällsstyrningsdimensionen är oerhört låga, något som enligt Civicus tyder på en förbittrad relation mellan staten och civilsamhället.

Civicus avslutar med en uppmaning till aktörer inom det lokala och internationella civilsamhället att fortsätta sätta press på dessa regeringar att genomföra reformer för att förbättra miljön och utrymmet för civilsamhället att verka i.

Ranking + Värden från EEI-index där 1 är högst och 0,00 lägst:  
Belarus                                                         ranking              värde
Socio-ekonomiska dimensionen:                      41                       0,60
Socio-kulturella dimensionen:                          29                       0,55
Samhällsstyrningsdimensionen:                       106                     0,23
Vilket ger en totalplacering på:                        93                       0,41   
Ryssland
Socio-ekonomiska dimensionen:                       38                       0,61    
Socio-kulturella dimensionen:                           45                       0,52
Samhällsstyrningsdimensionen:                        93                       0,34    
Vilket ger en totalplacering på:                         75                       0,45      

 

800px-Фракция_ЕР_В_Зале_Пленарных_Заседаний_ГДFrivilligorganisationer och media i Ryssland som tar emot utländsk finansiering kan komma att förbjudas enligt ett nytt lagförslag. Det är dumaledamoten Aleksej Kazakov (Rättvisa Ryssland) som anser att den så kallade agentlagen inte är tillräcklig utan att det borde vara möjligt att förbjuda både organisationer och media som bedriver politisk verksamhet och tar emot utländsk finansiering.  

– Det är viktigt att vi uppmärksammar olika organisationer, människorättsgrupper och nationalister som förenas i de bidrag de får från Väst. De spenderar aktivt de pengar som investerats i dem genom att samla folk till demonstrationer, och de har även grupper som provocerar poliser att ta till våld mot fredliga demonstranter. Jag anser att vi måste ta agentlagen vidare och det är nödvändigt att vi nu diskuterar ett förbud för organisationer att bedriva politisk verksamhet om de tar emot utländsk finansiering, sa Kazakov i när hann i fredags presenterade sitt lagförslag i duman.

Men Kazakov nöjer sig inte med att enbart angripa organisationer, utan hans förslag inkluderar även media:

– Jag vill också fästa er uppmärksamhet vid en unik företeelse som inte finns i så många länder men som finns hos oss, nämligen media som finansieras av andra stater och skriver om vårt politiska system och formar våra politiska åsikter. Det är viktigt att vi tittar noga på hur medierna arbetar i Ryssland och lyfter frågan om förbud för de som finansieras av utländska pengar. De bevakar ju varje politisk händelse i vårt land med västerländska intressen för ögonen, avslutar Kazakov.

Som den ser ut idag innebär agentlagen att varje organisation som ägnar sig åt politisk verksamhet och tar emot utländsk finansiering måste registrera sig som utländska agenter. Agentlagen har nu varit i kraft i över ett år, och fler än 2000 organisationer har fått se sina kontor genomsökta av åklagare och andra tjänstemän.

Källa: Article 20

Turbulensen i det ryska civila samhället är stor. I våras utsattes hundratals organisationer för razzior, omfattande kontroller av allehanda myndigheter, för att fastställa om de bryter mot den så kallade agentlagen. Upprördheten inom det oberoende civila samhället i Ryssland har varit samfälld. Hittills har nästintill alla enhälligt vägrat att registrera sig enligt lagen eftersom de menar att det för det första inte är sant att de skulle vara utländska agenter och för det andra att det helt skulle underminera deras trovärdighet. En organisation – Samverkansorganisationen för konkurrensutveckling inom OSS-länderna – ansökte dock i somras om att införas i registret.

Så här långt har vårens räder resulterat i att en organisation stängts – valövervakningsorganisationen Golos. Golos har dock försökt kringgå lagstiftningen och under sommaren återuppstått dels i form av medborgarrörelsen Golos och dels som fonden Golos, där den förstnämnda är en organisationsform som inte kräver registrering.

Åtal har väckts mot nio organisationer vilka har ställts, står inför eller kommer att ställas inför rätta. I första hand riskerar de böter och i andra hand att i likhet med Golos stängas helt av myndigheterna. Bland dessa finns välrenommerade organisationer som Memorial, För mänskliga rättigheter och Obsjtjestvennyj verdikt. Rättegångar med varierande resultat har pågått hela sommaren och fler väntar under hösten. Ytterligare 69 organisationer har fått en varning eller en uppmaning att registrera sig och kan alltså i förlängningen komma att ställas inför rätta de också.

Men razziorna, kontrollerna, har kommit av sig. Under sommaren har de i princip inte förekommit och medan det civila samhället nu hämtar andan spekuleras det också i vad detta kan bero på. Är det bara en tillfällig paus? En time-out? Eller är det som bland andra Pavel Tjikov på Agora hoppas en ny syn på hur lagen ska användas, beordrad av president Putin själv? Tjikov menar att kontrollerna skadat Kremladministrationens rykte snarare än bevisat att civilsamhället utgör ett hot mot den politiska ledningen. Och att Putin med sina uttalanden i praktiken bromsat in myndigheternas tillämpning av lagen. Han tror att kampanjen mot civilsamhället endast kan starta på nytt efter att Putin gett klartecken för det. Om detta kommer att inträffa eller inte är förstås svårt att sia om. Samtidigt har till exempel Rysslands människorättsombudsman Vladimir Lukin lämnat in ett klagomål till författningsdomstolen angående Agentlagens undermåliga utformning. Något som ytterligare kan stärka människorättsorganisationernas arbete för föreningsfriheten. Och många andra försök att motarbeta lagen pågår.

Men samtliga ryska oberoende organisationer kan i princip lika väl vara stängda inom några veckor. Så här såg till exempel Jelena Panfilova, chef för Transparency International i Ryssland, på saken tidigare i somras:

‘I clearly and plainly state: by the end of the autumn not a SINGLE independent NGO will remain in our country. None at all. Not one. Period. A couple of organisations will throw themselves at the mercy of the authorities. Some will die without financing. Others will close themselves down, not wanting to become so-called ‘foreign agents’. The activities of the most uncompromising will be stopped by the government, and their leaders will be sent to prison for two years. At the end there is a choice you have to make: either to close down your organisation or to be prosecuted and face two years in prison. There are no other options. Not for anyone. I think that not everyone understands this, but this is a bottom line’

Förutom agentlagen står civilsamhället inför en rad andra hot, under sommaren har till exempel För mänskliga rättigheter vräkts från sitt kontor och Människorättshuset i Voronezj står inför en snar vräkning. Tilläggas ska dock att För mänskliga rättigheter just idag faktiskt tilldelats ett nytt kontor i Moskva av borgmästaren Sergej Sobjanin.

För den som är intresserad kan tipsas om följande lilla videoinslag från Human Rights Watch där det senaste årets repression mot det civila samhället i Ryssland förklaras på ett bra sätt.

Trots att utvecklingen i Ryssland är alarmerande är Sveriges stöd till landets demokratirörelse alltjämt mycket lägre än tidigare. Förklaringen är en tvist mellan alliansregeringens partier om hur bistånd bör definieras. Det skriver Östgruppen i en debattartikel i Omvärlden.

– Regeringspartierna tycker i grunden likadant, de borde släppa prestigen och komma överens om en praktisk lösning så att den ryska demokratirörelsen får det stöd som den så väl behöver, säger Östgruppens ordförande Martin Uggla i ett pressmeddelande.

Enligt OECD:s så kallade DAC-kriterier får inte svenskt stöd till Ryssland räknas som bistånd, då landet inte betraktas som fattigt. Eftersom det svenska biståndets beslutade enprocentsmål är kopplat till OECD:s riktlinjer kan alltså den ordinarie biståndsbudgeten inte användas till insatser i Ryssland.

Moderaterna accepterar motvilligt enprocentsmålet som ett absolut tak, medan övriga regeringspartier inte kan tänka sig att underskrida detta mål. Denna låsning innebär att demokratistödet till Ryssland sedan några år måste skrapas ihop på andra håll i statsbudgeten, där utrymmet är mycket begränsat. Från att ha legat på 100 miljoner kronor per år i mitten av 2000-talet uppgår det nu till 35 miljoner kronor årligen. Östgruppen uppmanar nu regeringen att öka samstämmigheten mellan den officiella politiken och det tekniska regelverk som styr biståndet.

– Det är upprörande att den svenska biståndspolitiken, där bristande rättigheter ses som ett uttryck för fattigdom,  inte kan förverkligas på grund av OECD:s ensidigt ekonomiska riktlinjer. Rysslands rikedomar kommer ju inte demokratirörelsen till del utan stärker istället den regim som kränker de mänskliga rättigheterna, säger Martin Uggla och fortsätter:

– På sikt bör regeringen verka för att OECD utarbetar nya riktlinjer, där demokratibistånd ses som en integrerad del av fattigdomsbekämpningen. I väntan på det bör man kunna enas över partigränserna om att höja Rysslandsbiståndet. Det slags stöd som frågan gäller ligger ju tveklöst inom ramen för den rättighetsbaserade biståndspolitik som det råder så bred samsyn kring i riksdagen.

Hela artikeln i Omvärlden finns att läsa här.

Den ryska människorättsrörelsens främsta företrädare, ordföranden i Moskvas Helsingforsgrupp Ljudmila Aleksejeva, skrev strax före jul en debattartikel i New York Times. Den borde varje europeisk politiker med en gnutta intresse för Ryssland läsa. Aleksejeva beskriver där det senaste årets händelseutveckling, från hoppfulla massprotester till ett mycket hårt utsatt oberoende civilt samhälle i skriande behov av utomstående hjälp för att överleva, om rädsla och överhängande hot om repressalier. Hon avslutar artikeln så här:

When European Union leaders meet with Putin in Brussels on Friday they must take a very tough stand on human rights and demand an end to this crackdown. The E.U. must make human rights not a side issue, but the main issue. And it must not mince words. There is nothing more important the E.U. could possibly need to talk about with the Russian leadership than the future of the rule of law in its neighbor and strategic partner. The new laws and rhetoric are primitive and they must be reversed.

It will not be a pleasant conversation. But however difficult it is to confront Putin on human rights today, try to imagine what it will be like to discuss these issues a few years from now, when either the crackdown has become even more intense or the path of repression results in a real social explosion. Many will look back to this moment and ask, what did Europe do when Russian human rights defenders called on you in this time of need?

Det är tänkvärda ord från Aleksejeva. Och viktiga. Artikeln kan läsas i sin helhet här.

Nu har centralbankens ordförande i Ryssland ändrat instruktionen till bankerna hur de ska motverka pengatvätt och finansiering av terrorism. Hädanefter måste bankerna inkludera också ideella organisationer på listan över misstänkta brottslingar så fort de får summor som överstiger 200 000 rubel (knappt 50 000 kr) inbetalade på sina konton från utlandet. Uppgifterna ska bankerna överlämna till Ryska finansövervakningen och alla organisationer, oavsett syfte med  verksamheten – välgörenhet, utbildning eller politisk verksamhet – ingår bland de organisationer som ska övervakas.

Bakgrunden är förstås den starkt kritiserade nya lag som gör gällande att ideella organisationer som sysslar  med ”politisk verksamhet” och får finansiering av sin verksamhet från utlandet ska registrera sig själva som utländska agenter. Lagen började gälla igår, samtidigt som kravet på bankerna att överlämna uppgifter om alla typer organisationer till finansövervakningen kom. Att uppgifter om alla sorters organisationer ska överlämnas kan synas logiskt då lagen är så vagt utformad att myndigheterna som ska tillämpa den själva inte verkar veta vilka organisationer som faller under den nya agentlagen. Om inte justitiedepartementet själva vet hur lagen ska tillämpas kan ju heller inte bankerna förväntas göra det. Å andra sidan är det uppenbart att myndigheterna på detta sätt skaffar sig kontroll över alla större penningtransaktioner från utlandet till alla organisationer i Ryssland. Vad nästa steg blir är oklart, och helst skulle vi antagligen inte vilja veta det.

Läs gärna UNT:s ledare från igår som bland annat tar upp den nya agentlagen!

Regeringen öppnar för höjt demokratistöd till Ryssland

Biståndsminister Gunilla Carlsson (M) meddelar i ett svar på en riksdagsfråga från Valter Mutt (MP) att det kan bli aktuellt med en översyn av Sveriges demokratistöd till Ryssland. Stödet kommer att påverkas av den politiska utvecklingen i Ryssland, enligt Carlsson.

– Med tanke på den senaste tidens negativa utveckling på demokratiområdet i Ryssland kan jag bara tolka Gunilla Carlssons svar som en öppning för höjda nivåer, vilket förstås är positivt. Jag hoppas att den svenska regeringen genomför sin översyn mycket skyndsamt, för det utsatta oberoende civilsamhället i Ryssland har ett akut behov av stöd från omvärlden nu, säger Östgruppens ordförande Martin Uggla.

I mitten av 2000-talet gav Sverige ett årligt demokratibistånd till Ryssland på omkring 100 miljoner kronor. År 2007 sänktes stödet till 10 miljoner per år, för att sedan åter höjas till nuvarande nivå på 37 miljoner per år.

– Sverige skar ned stödet till den ryska demokratirörelsen när det behövdes som mest. Det innebar ett stort svek mot de modiga människor som i motvind verkar för demokrati i Ryssland, säger Martin Uggla och fortsätter:

– Även om regeringen höjde demokratibiståndet något häromåret är det fortfarande långt kvar till den tidigare nivån. Om Gunilla Carlsson menar allvar med sin ambition att stödja mänskliga rättigheter i Ryssland bör hon i ett första steg skyndsamt återställa demokratistödet till åtminstone 100 miljoner kronor per år, säger Martin Uggla.

Idag rapporterar svensk press om den ”agentlagen” som börjar gälla nu: Ekot och TT. Bra! Gunilla Carlssons svar i riksdagen finns att läsa här och Valter Mutts fråga här.

 

Igår trädde den nya ”spionlagen” i kraft – den som rejält breddar begreppet landsförräderi och som vi skrivit tidigare om här på Tystade röster. Den togs första gången upp till behandling i ryska parlamentet (Duman) i slutet av september och har nu skrivits under av president Putin. Numera måste det inte vara en statshemlighet som en person överlåter till en främmande makt, det räcker att sprida information som på något sätt bedöms kunna skada Ryssland till till exempel en utländsk organisation för att kunna dömas enligt den nya lagen. Som en av Östgruppens gäster, den ryske människorättsförsvararen Andrej Jurov,  konstaterade tidigare i höstas när han berättade om den nya lagen på ett av våra seminarier – att jag nu kritiserar och berättar om den här lagändringen för er i Östgruppen kommer att kunna göra att jag döms för landsförräderi.

Att lagen öppnar för ett stort godtycke är förstås ett stort problem och något som kritiseras skarpt av ryska människorättsförsvarare. Putin föreföll faktiskt ha tagit till sig lite av kritiken när han i måndags på ett möte med sitt människorättsråd sade att lagen behövede ses över innan den antogs – något som dock inte hindrade honom att skriva under dagen därpå, utan förändringar.

Ännu mer upprörande blir den nya lagen i kombination med den nya ”agentlag” som träder i kraft den 21 november. Enligt den lagen ska alla opinionsbildande organisationer som tar emot pengar från utlandet registrera sig som ”utländska agenter”, dvs spioner. Enligt den ena lagen tvingas alltså organisationerna själva registrera sig som spioner (annars hotas de med upp till två års fängelse), sen ska de försöka bevisa att de inte är spioner (för att undgå ännu längre straff)… Det kan man inte kalla föreningsfrihet.

Lagen är initierad av den ryska säkerhetstjänsten FSB och enligt dem nödvändig just för att utländska säkerhetstjänster utnyttjar kryphål i den nuvarande lagen, arbetar mer dolt och maskerar sitt arbete genom ”legitima handlingar”. Uppenbart är att man vill sätta dit det oberoende civila samhället ytterligare. Enligt samma uttalande från FSB behöver lagen göras om landsförräderi eftersom den sett likadan ut sedan 60-talet (!). På sovjettiden! Och det som händer nu är inte att den på något sätt moderinseras och förbättras i demokratisk riktning, utan den blir sämre och går i mer auktoritär! Var ska detta sluta? Och var är Sveriges stöd till det oberoende civilsamhället i Ryssland?!

Läs gärna också Kalle Kniiviläs artikel i ämnet i Sydsvenskan idag.