Så tystas de kritiska rösterna

Det civila samhället utsätts för ett allt hårdare tryck världen över. I land efter land inskränks de oberoende organisationernas möjligheter att verka fritt. Detta sker ofta i tysthet, med hjälp av administrativa regleringar, allt för att undvika de svarta tidningsrubriker många av världens makthavare är rädda för. Östgruppens jämförande granskning visar att det rör sig om en tydlig, global trend.

I Östgruppens rapport ”Så tystas de kritiska rösterna” (oktober 2011) ges en aktuell vild av den utveckling som pågått i det tysta under hela 2000-talet. De tekniker som många av världens makthavare använder för att inskränka föreningars rättigheter presenteras med konkreta exempel från i första hand Ryssland och Belarus (Vitryssland).

Läs hela rapporten i pdf-format här.

Ryssland
Situationen i Ryssland utgör en provkarta på många av de tillvägagångssätt att inskränka föreningars möjligheter att verka fritt. Från att under 90-talet ha upplevt relativt goda förhållanden för civilsamhället har situationen stegvis försämrats under 2000-talet. En kritisk vändpunkt inträffade år 2006 då en mycket repressiv lagstiftning som inskränker föreningsfriheten antogs. Också den anti-extremistlagstiftning som infördes 2002 används aktivt av regimen för att tysta eller marginalisera regimkritiker.

Inställningen till det civila samhället är att betrakta som rent fientlig från statens sida, särskilt gäller detta organisationer som arbetar med politiskt känsliga frågor och de som får finansiering från utlandet. Den ryska regimen tillämpar till stor del mindre uppseendeväckande administrativa metoder för att inskränka organisationers möjligheter att verka fritt. Men civilsamhället är också mycket pressat av mer fysiska metoder som hot, misshandel och rena mord. Dock följs den övriga tendensen i världen, att dylika dåd ofta utförs av okända gärningsmän som sällan ställs inför rätta.

Läs mer om de inskränkningar som drabbar det oberoende civilsamhället i Ryssland här. Läs mer >>

Belarus
Det existerar ett oberoende civilt samhälle i Belarus, men det verkar under mycket svåra förhållanden och är utsatt för mycket stark press från myndigheterna sida. De personer som är verksamma inom det oberoende civilsamhället utsätter sig själva för stora risker.

Trots att föreningsfriheten i landet i princip inte kan sägas existera bemödar sig myndigheterna till viss del om att försöka upprätthålla en fasad av att så ändå är fallet. Den trend som finns i övriga världen att kväsa civilsamhället i det tysta med lagar och regleringar märks också i Belarus. Och personer döms exempelvis ofta till fängelse på fabricerade grunder i brottsmål i stället för på de egentliga politiska grunderna. Men fasaden är tunn och när polisen brutalt och öppet slår ner fredliga protestmöten visar regimen upp ett annat ansikte. Det är uppenbart att man är rädd för offentliga protester.

Jämför man med möjligheterna för föreningar att verka fritt i Ryssland kan man finna både likheter och olikheter. Tydligt är att de båda länderna drar lärdomar av varandra, där Belarus ligger några steg ”före” Ryssland i kväsandet av det civila samhället. I Ryssland är det till exempel mycket krångligt att registrera en organisation och flera får avslag, i Belarus är det nästan omöjligt att registrera en oberoende organisation och de flesta får avslag. Dessutom är det olagligt att verka i en oregistrerad organisation i Belarus, något som inte är fallet i Ryssland. Problemen är alltså likartade i de två länderna, men ligger på olika nivåer. Å andra sidan har inte civilsamhället i Belarus pressats av mord och misshandel i samma omfattning som i Ryssland.

Läs mer om vilka inskränkningar som drabbar det oberoende civilsamhället i Belarus här. Läs mer >>

Det civila samhället
Det civila samhället fyller en viktig funktion i en demokrati, bland annat för att organisationer kan stå för nya idéer eller hålla makthavare ansvariga för sina handlingar och sin politik. I längden leder det till att staterna blir bättre på att skapa det medborgarna vill ha.

Ett tecken på civilsamhällets betydelse för en demokratisk utveckling är att mer auktoritärt styrda stater i olika grad försöker kväsa hela eller delar av det. Situationen ser naturligtvis mycket olika ut i olika länder, men trots det går det att utläsa trender i utvecklingen. Under 90-talet gick förloppet i många länder i en positiv riktning. Denna trend är nu bruten. Sedan mitten av 00-talet backar många länder i olika jämförelser vad gäller organisationers möjligheter att verka fritt.

Läs mer om vilka rättigheter det civila samhället i allmänhet har och vilka inskränkningar det drabbas av. Läs mer >>

Annonser
kommentarer
  1. […] som Östgruppen genomförde förra året och som bland annat resulterade i rapporten ”Så tystas de kritiska rösterna”. Share this:TwitterFacebookLike this:GillaBli först att gilla denna […]

  2. […] ”Tystade röster”Så tystas de kritiska rösternaBelarusRysslandDet […]

  3. […] “Tystade röster”Så tystas de kritiska rösternaBelarusRysslandDet […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s