Inlägg märkta ‘Agora’

Turbulensen i det ryska civila samhället är stor. I våras utsattes hundratals organisationer för razzior, omfattande kontroller av allehanda myndigheter, för att fastställa om de bryter mot den så kallade agentlagen. Upprördheten inom det oberoende civila samhället i Ryssland har varit samfälld. Hittills har nästintill alla enhälligt vägrat att registrera sig enligt lagen eftersom de menar att det för det första inte är sant att de skulle vara utländska agenter och för det andra att det helt skulle underminera deras trovärdighet. En organisation – Samverkansorganisationen för konkurrensutveckling inom OSS-länderna – ansökte dock i somras om att införas i registret.

Så här långt har vårens räder resulterat i att en organisation stängts – valövervakningsorganisationen Golos. Golos har dock försökt kringgå lagstiftningen och under sommaren återuppstått dels i form av medborgarrörelsen Golos och dels som fonden Golos, där den förstnämnda är en organisationsform som inte kräver registrering.

Åtal har väckts mot nio organisationer vilka har ställts, står inför eller kommer att ställas inför rätta. I första hand riskerar de böter och i andra hand att i likhet med Golos stängas helt av myndigheterna. Bland dessa finns välrenommerade organisationer som Memorial, För mänskliga rättigheter och Obsjtjestvennyj verdikt. Rättegångar med varierande resultat har pågått hela sommaren och fler väntar under hösten. Ytterligare 69 organisationer har fått en varning eller en uppmaning att registrera sig och kan alltså i förlängningen komma att ställas inför rätta de också.

Men razziorna, kontrollerna, har kommit av sig. Under sommaren har de i princip inte förekommit och medan det civila samhället nu hämtar andan spekuleras det också i vad detta kan bero på. Är det bara en tillfällig paus? En time-out? Eller är det som bland andra Pavel Tjikov på Agora hoppas en ny syn på hur lagen ska användas, beordrad av president Putin själv? Tjikov menar att kontrollerna skadat Kremladministrationens rykte snarare än bevisat att civilsamhället utgör ett hot mot den politiska ledningen. Och att Putin med sina uttalanden i praktiken bromsat in myndigheternas tillämpning av lagen. Han tror att kampanjen mot civilsamhället endast kan starta på nytt efter att Putin gett klartecken för det. Om detta kommer att inträffa eller inte är förstås svårt att sia om. Samtidigt har till exempel Rysslands människorättsombudsman Vladimir Lukin lämnat in ett klagomål till författningsdomstolen angående Agentlagens undermåliga utformning. Något som ytterligare kan stärka människorättsorganisationernas arbete för föreningsfriheten. Och många andra försök att motarbeta lagen pågår.

Men samtliga ryska oberoende organisationer kan i princip lika väl vara stängda inom några veckor. Så här såg till exempel Jelena Panfilova, chef för Transparency International i Ryssland, på saken tidigare i somras:

‘I clearly and plainly state: by the end of the autumn not a SINGLE independent NGO will remain in our country. None at all. Not one. Period. A couple of organisations will throw themselves at the mercy of the authorities. Some will die without financing. Others will close themselves down, not wanting to become so-called ‘foreign agents’. The activities of the most uncompromising will be stopped by the government, and their leaders will be sent to prison for two years. At the end there is a choice you have to make: either to close down your organisation or to be prosecuted and face two years in prison. There are no other options. Not for anyone. I think that not everyone understands this, but this is a bottom line’

Förutom agentlagen står civilsamhället inför en rad andra hot, under sommaren har till exempel För mänskliga rättigheter vräkts från sitt kontor och Människorättshuset i Voronezj står inför en snar vräkning. Tilläggas ska dock att För mänskliga rättigheter just idag faktiskt tilldelats ett nytt kontor i Moskva av borgmästaren Sergej Sobjanin.

För den som är intresserad kan tipsas om följande lilla videoinslag från Human Rights Watch där det senaste årets repression mot det civila samhället i Ryssland förklaras på ett bra sätt.

Det börjar nu klarna allt mer hur den luddigt utformade så kallade agentlagen i Ryssland ska tolkas. Lagen gör gällande att organisationer som får pengar från utlandet och sysslar med ”politisk verksamhet” ska registrera sig som ”utländska agenter”. Ett (av många) problem med lagen är att den är vagt formulerad och att det är oklart vad som menas med ”politisk verksamhet”.

Det ryska justitiedepartementet har hittills inte velat meddela vilken sorts verksamhet som ska räknas som politisk. (Även om den del tidigare uttalanden om att till exempel valövervakning inte skulle vara det, uppenbarligen inte längre gäller.) Nu har ju dock lagen börjat tillämpas och situationen klarnar alltmer. Sedan i vintras pågår razzior mot ryska organisationer med påföljande varningar alternativt åtal enligt lagen. Den ryska människorättsorganisationen Agora har analyserat mer än 30 fall från 20 olika regioner i Ryssland med varningar och åtal mot organisationer, och sammanställt en lista med 55 olika verksamheter som åklagarmyndigheten uppenbarligen anser vara politisk verksamhet. Det är intressant och smått absurd läsning.

Pavel Tjikov på Agora konstaterar att all samhällsnyttig verksamhet verkar kunna kategoriseras som politisk: från juridisk hjälp till aktivister som protesterade mot fusk i parlamentsvalet 2011 (något just Agora anklagas för) till tryck av broschyren ”Den internationella HBT-rörelsen: från lokala särdrag till global politik” (som HBT-festivalen ”Sida vid sida” anklagas för). Andra verksamheter som uppenbarligen är politiska är tex ”att sprida information om människorättskränkningar och att uppmärksamma allmänheten samt statliga och internationella strukturer om sådana kränkningar”. Tjikov menar att i princip förefaller det bara vara det faktum att en organisation har fått pengar från utlandet som gör att den faller under agentlagen, verksamheten i sig är inte det avgörande.

En del andra av de uppräknade punkterna går otvivelaktligen att kategorisera som politisk verksamhet (politikerpåverkan etc). Hela listan hittar du här (på ryska). Men problemet med lagen som sådan är inte vad som är politiskt och inte – även om det rent praktiskt skapar en stora problem för det ryska civilsamhället och en öppning för en godtycklig tillämpning av den där exempelvis just regimkritiska organisationer drabbas och inte regimlojala – utan att hela lagen i sig grovt kränker föreningsfriheten. En organisation ska inte behöva stämpla sig själv som utländsk agent när den inte är det. Att tvinga organisationerna till det är detsamma som att tala om för deras målgrupper att de är opålitliga spioner som ingen bör lyssna på. Under sådana premisser går det självklart inte att verka. Det lagen vill uppnå egentligen är alltså inte ett register utan ett omöjliggörande för (regimkritiska) organisationerna att verka överhuvudtaget.

(Agora arbetar bland annat med att stötta människor, aktivister och organisationer som utsätts för människorättskränkningar och har under våren varit fullt sysselsatta med att övervaka och hjälpa de organisationer som råkat ut för myndigheternas inspektioner, varningar och åtal angående agentlagen.

Agentlagen trädde i kraft 21 november i fjol och är skarpt kritiserad för att bryta grovt mot föreningsfriheten. Hittills har inte någon rysk organisation registrerat sig som utländsk agent, hundratals har utsatts för kontroller, ett trettiotal har varnats och några dömts /ställts inför rätta. Organisationerna och deras företrädare hotas i första hand av höga böter, i andra hand av stängning respektive fängelse.)

Nu väcks åtal mot den oberoende valövervakningsorganisationen Golos i Ryssland. Justitedepartementet meddelar idag att Golos får utländskt stöd och att man anser att organisationen utför politisk verksamhet i Ryssland. Departementet menar att man på så sätt uppfyller villkoren för att vara en ”utländsk agent” (enligt den nya lag som antogs i höstas). Eftersom Golos ännu inte ansökt om att få inkluderas i registret för utländska agenter kommer justitedepartementet därför att väcka åtal mot Golos och dess chef Lilija Sjibanova.

Detta lär bli första gången åtal väcks mot någon organisation för att denna brutit mot lagen om utländska agenter. Tidigare i år försökte människorättsorganisationen ”Sjtjit i metj” få bli registrerade som utländska agenter, deras ansökan avslogs dock. Enligt Pavel Tjikov på Agora var detta ett försök från Sjtjit i metjs sida att pröva lagen. På justitiedepartementet verkade man då inte vilja tillämpa den. Nu förefaller man dock ha ändrat sig.

Listan över organisationer som utsätts för kontroller av myndigheterna utökas i hög hastighet. Människorättscentret Agora för bok över vilka organisationer som drabbas av de pågående razziorna mot det oberoende civila samhället i Ryssland. Listan uppdateras kontinuerligt och är när detta skrivs uppe i 203 organisationer från 47 olika regioner över hela landet. I går morse fanns där 122 organisationer. Nya på listan är bland annat valövervakningsorganisationen Golos, men också sådana inrättningar som det tyska Goete-institutet och internationella Youth Human Rights Movement i Voronezj.

Skrämmande är det. Och det är ju det som är meningen. Ett effektivt sätt att avskräcka folk från engagemang.

Den våg av inspektioner som riktats mot det oberoende civila samhället i Ryssland fortsätter i oförminskad styrka. Organisation efter organisation får påhälsning från åklagarmyndigheten med begäran om att lämna ut kilovis med papper. Gemensam nämnare är att man söker information om huruvida de skulle kunna betraktas som ”utländska agenter” eller inte. Till dags dato har närmare 100 organisationer drabbats, men åklagarmyndigheten har låtit meddela att man ämnar besöka mellan 30-100 organisationer i alla regioner, vilket kan innebära 1 000-tals organisationer.  Människorättsorganisationen Agora sammanställer löpande information om vilka organisationer som drabbas, deras kontinuerligt uppdaterade lista hittar du här.

Alla får lite olika förfrågningar men gemensam nämnare är att alla får begäran att lämna ut uppgifter om utländsk finansiering. Oftast har åklagarmyndigheten sällskap av tjänstemän från justitiedepartementet och skattemyndigheten, ibland också av säkerhetstjänsten FSB, brandskyddsmyndigheten med flera. I flera fall har också ett tv-team från den pro-statliga kanalen NTV anlänt samtidigt som de oanmälda inspektörerna. Den husrannsakan som hölls hos Memorial i torsdags resulterade bland annat i ett inslag vars uppenbara syfte var att misstänkliggöra Memorial som utländska agenter. Under rubriken ”Memorial undanhåller inkomster från åklagarmyndigheten” visades ett långt vinklat reportage med bilder från inspektionen.

Den hårt kritiserade lagen om utländska agenter trädde i kraft i november men har sedan dess inte tillämpats i praktiken. I mitten av februari höll dock president Vladimir Putin ett anförande inför FSB där han kritiserade detta faktum:

We have a set of rules and regulations for NGOs in Russia, including rules and regulations about foreign funding. These laws, naturally, should be enforced. Any direct or indirect interference in our internal affairs, any form of pressure on Russia, on our allies and partners is inadmissible.

I slutet av februari påbörjades så inspektionerna i Saratov i södra Ryssland. Den 5 mars försiggick de första i Moskva och sedan dess har allt fler inspekterats över hela landet. En lång rad välrenommerade oberoende organisationer har fått besök av åklagarmyndigheten, bland annat Memorial, Moskvas Helsingforsgrupp, Amnesty International, Human Rights Watch och Transparency International, Za prava tjeloveka, Konrad Adenauer Stiftung och Agora. Åklagarmyndigheten själva hävdar dock att de är ute för att undersöka brott mot extremistlagstiftningen.

Lagen om utländska agenter är en i raden som det senaste året antagits i Ryssland och som grovt inskränker föreningars möjligheter att verka fritt. Den senaste tidens razzior har kritiserat av bland annat EU:s utrikeschef Catherine Ashton, Tysklands och Frankrikes utrikesdepartement. Stöd utifrån i detta läge är mycket viktigt och man kunde önska att det var bredare och starkare, också från svenskt håll. Bra är dock att utländska medier rapporterat förhållandevis mycket om det inträffade. I Sverige bland annat SVT, SvD, Sydsvenskan och Sveriges Radio.

En av Rysslands mest ansedda människorättsorganisationer Memorial utsätts idag för en husrannsakan. Representanter för åklagarmyndigheten och justitedepartementet kom i morse till Memorials kontor i sällskap med såväl skattemyndigheten och två journalister från tevebolaget NTV. Tevejournalisterna avhystes senare av polis.

Denna husrannsakan är en i en lång rad av liknande undersökningar av en mängd ideella organisationer i Ryssland som genomförts den senaste månaden. Enligt Pavel Tjikov, ordförande på människorättscentret Agora, har åklagarmyndigheten kontrollerat alla religiösa, politiska och samhällsinriktade organisationer över hela landet i jakt efter brott mot den så kallade extremistlagstiftningen. ”It goes full circle across the whole spectrum. They’re trying to find as many violations as possible.” säger Tjikov till nyhetsbyrån AP.

Presidentens människorättsråd har idag vänt sig till överåklagaren för att få en förklaring till massundersökningarna av de ryska ideella organisationerna.

De exempellösa undersökningarna går omöjligen att tolka som något annat än trakasserier av de ideella organisationerna. Dels stör man dem i deras arbete, dels försöker man uppenbarligen skrämma dem till tystnad. Ett klart brott mot föreningsfriheten i landet och tyvärr bara ännu ett i den långa rad av dylika kränkningar det senaste året.

2wB13c6c9f2cbee

Den 22 till 25 januari gästas Östgruppen av Pavel Tjikov, jurist och ordförande i människorättsorganisationen Agora. Under hans vistelse i Sverige kommer Östgruppen anordna seminarium och föreläsningar på temat föreningsfrihet i Ryssland. Fokus kommer att ligga på den utsatta situationen för det civila samhället och den senaste tidens utveckling i Ryssland. 

Pavel Tjikov är docent i juridik och ordförande i den välrenommerade ryska människorättsorganisationen Agora. Han har publicerat ett stort antal böcker och artiklar om mänskliga rättigheter i Ryssland, bland annat polisbrutalitet, korruption och rättsväsende.

Agora ger rättshjälp till personer – journalister, politiska aktivister, bloggare – och organisationer som utsätts för övergrepp av ryska myndigheter. Under 2005-2010 lyckades de driva igenom över 250 fall och mer än 50 polismän har fällts för tortyr, rättsstridiga arresteringar och korruption.
_____________________________________________________

Onsdag 23 januari: Föreläsning: Hur tystas Rysslands kritiska röster?
Medverkande: Pavel Tjikov, jurist och ordförande i den ryska människorättsorganisationen Agora.

Plats: Universitetshuset, Uppsala, sal IX.
Tid: 19.15
Språk: Engelska
Entréavgift: 30 kr, gratis för medlemmar

Föreläsningen arrangeras tillsammans med Utrikespolitiska föreningen i Uppsala och Uppsala Forum för Demokrati, Fred och Rättvisa.

_____________________________________________________

Torsdag 24 januari: Seminarium: Ryssland, Putin och demokratin – om mänskliga rättigheter och ett utsatt civilt samhälle.

Medverkande: Pavel Tjikov, jurist och ordförande i den ryska människorättsorganisationen Agora, Maja Åberg, opinion och påverkan, Amnesty International, svenska sektionen och Martin Uggla, Rysslandskännare och ordförande i Östgruppen.

Plats: ABF-huset i Stockholm, Sveavägen 41, Per Albinrummet.
Tid: 9.15-10.45. Kaffe/te och smörgås serveras från 9.00.
Språk: Engelska.

Anmäl dig gärna i förväg före 23/1 till anmalan@ostgruppen.se
Seminariet arrangeras tillsammans med Amnesty International, svenska sektionen.
_____________________________________________________

Torsdag 24 januari: Rysk temakväll och medlemsmöte.
Kom och lyssna till Pavel Tjikov som berättar om situationen för det oberoende civila samhället i Ryssland.  Efter föredraget fikar vi tillsammans, har medlemsmöte och diskuterar vad vi i Östgruppen kan och vill göra under våren. Också du som inte är medlem i Östgruppen är välkommen på föredraget.

Plats: Solidaritetshuset, Tegelviksgatan 40, Stockholm
Tid: 17.30-18.30 Föredrag (på engelska), 18.30-ca 20.00 Medlemsmöte, fika, diskussion och mingel.