Inlägg märkta ‘demokratistöd’

Häromdagen hölls ett bra seminarium om föreningsfrihet i Ryssland och Belarus (Vitryssland) hos Civil Rights Defenders i Stockholm. Där deltog fyra föreläsare, två från Ryssland och två från Belarus och uppgiften var att jämföra utvecklingen och situationerna i de respektive länderna. Svaret var givet: Ryssland går i Belarus fotspår, och snabbt går det.

Men även om situationen rent objektivt sätt är värre i Belarus, om man ser till lagstiftningen och till det oberoende civilsamhällets möjligheter att verka fritt, så är den på ett annat sätt värre i Ryssland. Utvecklingen i Ryssland har gått så oerhört fort, de ryska organisationerna har inte hunnit med att anpassa sig. I Belarus är organisationer och människorättsförsvarare vana och vet hur de ska hantera och kringgå hinder för att kunna verka, svårigheterna till trots. De ryska organisationerna känner att de står inför två val: att registrera sina organisationer utomlands och verka utifrån eller att sluta ta emot utländska pengar. Där båda alternativen är riktigt dåliga och det sistnämnda i princip innebär att arbeta utan några finansiella resurser, eftersom det är oerhört svårt att få inhemskt ekonomiskt stöd i Ryssland för regimkritiska organisationer.

I Ryssland är situationen mer akut än i Belarus också på så sätt att ingen riktigt ser ett slut på förföljelserna av det oberoende civila samhället, alla väntar bara på nästa steg från regimens sida. Som Dmitrij Makarov från Youth Human Rights Movement sade så är reglerna inte satta i Ryssland än. I Belarus vet organisationerna vad de har för svårigheter att förhålla sig till, i Ryssland väntar alla bara på nästa absurda påhitt. Ingen har kunnat förutsäga den utveckling som varit det senaste året, och ingen kan heller förutsäga den utveckling som väntar.

En skillnad som inte kom upp på seminariet men som dock är ytterst reell och inverkar på situationen är omvärldens reaktioner och omvärldens stöd. Ryssland är en stormakt med stora ekonomiska intressen i till exempel Västeuropa. Omvärlden är mycket mer försiktig när de kritiserar Rysslands människorättsbrott än när de kritiserar belarusiska.

Stödet till det oberoende belarusiska civilsamhället överlag är bra och omfattande. Det ryska civilsamhället däremot blev av med stora delar av sitt stöd när Ryssland förlorade sin DAC-klassning. Det svenska demokratistödet till Ryssland är en tredjedel av vad det varit tidigare, och bara en fjärdedel av vad vi ger till Belarus.

Så bort med skygglapparna! Det utsatta ryska civila samhället behöver hjälp, likaväl som det belarusiska! Situationen är akut. Och våga tala klarspråk med den ryska regimen om brotten mot de mänskliga rättigheterna. Tydligt, konkret och offentligt.

Annonser

Trots att utvecklingen i Ryssland är alarmerande är Sveriges stöd till landets demokratirörelse alltjämt mycket lägre än tidigare. Förklaringen är en tvist mellan alliansregeringens partier om hur bistånd bör definieras. Det skriver Östgruppen i en debattartikel i Omvärlden.

– Regeringspartierna tycker i grunden likadant, de borde släppa prestigen och komma överens om en praktisk lösning så att den ryska demokratirörelsen får det stöd som den så väl behöver, säger Östgruppens ordförande Martin Uggla i ett pressmeddelande.

Enligt OECD:s så kallade DAC-kriterier får inte svenskt stöd till Ryssland räknas som bistånd, då landet inte betraktas som fattigt. Eftersom det svenska biståndets beslutade enprocentsmål är kopplat till OECD:s riktlinjer kan alltså den ordinarie biståndsbudgeten inte användas till insatser i Ryssland.

Moderaterna accepterar motvilligt enprocentsmålet som ett absolut tak, medan övriga regeringspartier inte kan tänka sig att underskrida detta mål. Denna låsning innebär att demokratistödet till Ryssland sedan några år måste skrapas ihop på andra håll i statsbudgeten, där utrymmet är mycket begränsat. Från att ha legat på 100 miljoner kronor per år i mitten av 2000-talet uppgår det nu till 35 miljoner kronor årligen. Östgruppen uppmanar nu regeringen att öka samstämmigheten mellan den officiella politiken och det tekniska regelverk som styr biståndet.

– Det är upprörande att den svenska biståndspolitiken, där bristande rättigheter ses som ett uttryck för fattigdom,  inte kan förverkligas på grund av OECD:s ensidigt ekonomiska riktlinjer. Rysslands rikedomar kommer ju inte demokratirörelsen till del utan stärker istället den regim som kränker de mänskliga rättigheterna, säger Martin Uggla och fortsätter:

– På sikt bör regeringen verka för att OECD utarbetar nya riktlinjer, där demokratibistånd ses som en integrerad del av fattigdomsbekämpningen. I väntan på det bör man kunna enas över partigränserna om att höja Rysslandsbiståndet. Det slags stöd som frågan gäller ligger ju tveklöst inom ramen för den rättighetsbaserade biståndspolitik som det råder så bred samsyn kring i riksdagen.

Hela artikeln i Omvärlden finns att läsa här.

Regeringen öppnar för höjt demokratistöd till Ryssland

Biståndsminister Gunilla Carlsson (M) meddelar i ett svar på en riksdagsfråga från Valter Mutt (MP) att det kan bli aktuellt med en översyn av Sveriges demokratistöd till Ryssland. Stödet kommer att påverkas av den politiska utvecklingen i Ryssland, enligt Carlsson.

– Med tanke på den senaste tidens negativa utveckling på demokratiområdet i Ryssland kan jag bara tolka Gunilla Carlssons svar som en öppning för höjda nivåer, vilket förstås är positivt. Jag hoppas att den svenska regeringen genomför sin översyn mycket skyndsamt, för det utsatta oberoende civilsamhället i Ryssland har ett akut behov av stöd från omvärlden nu, säger Östgruppens ordförande Martin Uggla.

I mitten av 2000-talet gav Sverige ett årligt demokratibistånd till Ryssland på omkring 100 miljoner kronor. År 2007 sänktes stödet till 10 miljoner per år, för att sedan åter höjas till nuvarande nivå på 37 miljoner per år.

– Sverige skar ned stödet till den ryska demokratirörelsen när det behövdes som mest. Det innebar ett stort svek mot de modiga människor som i motvind verkar för demokrati i Ryssland, säger Martin Uggla och fortsätter:

– Även om regeringen höjde demokratibiståndet något häromåret är det fortfarande långt kvar till den tidigare nivån. Om Gunilla Carlsson menar allvar med sin ambition att stödja mänskliga rättigheter i Ryssland bör hon i ett första steg skyndsamt återställa demokratistödet till åtminstone 100 miljoner kronor per år, säger Martin Uggla.

Idag rapporterar svensk press om den ”agentlagen” som börjar gälla nu: Ekot och TT. Bra! Gunilla Carlssons svar i riksdagen finns att läsa här och Valter Mutts fråga här.

 

Efter Östgruppens och Svenska freds debattartikel i SvD förra veckan har riksdagsledamoten Valter Mutt (MP) nu ställt en skriftlig fråga till biståndsminister Gunilla Carlsson. Mot bakgrund av den försämrade människorättssituationen i Ryssland frågar Mutt om biståndsministern avser verka för att återställa det svenska demokratistödet till Ryssland, för att på så sätt stödja det hårt utsatta civila samhället.

– Det är bra att frågan kommer upp i riksdagen så att ansvariga politiker tvingas förklara varför de svikit den ryska demokratirörelsen, säger Östgruppens ordförande Martin Uggla.

Sveriges regering har minskat sitt demokratibistånd till Ryssland kraftigt sedan mitten av 2000-talet. År 2004 uppgick stödet till 110 miljoner kronor, 2012 är motsvarande siffra cirka 35 miljoner kronor. Samtidigt har utvecklingen i Ryssland gått åt helt fel håll där demokratirörelsen och det oberoende civila samhället har blivit allt mer utsatt. Regimkritiska organisationer har i princip ingen möjlighet att finansiera sin verksamhet inom landet.

– Sverige ströp stödet till demokratirörelsen i Ryssland, just när det behövdes som mest. Det enda rimliga nu vore att återställa stödet till åtminstone tidigare nivå, säger Martin Uggla.

Den skriftliga frågan finns att läsa här.