Inlägg märkta ‘Golos’

I Ryssland får oberoende organisationer allt svårare att verka fritt. Utvecklingen har pågått i flera år och stegrats under den senaste tiden. Särskilt utsatta är organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter. Detta framkom under ett seminarium på ABF-huset i Stockholm den 24 oktober.

Försämringen av demokratin i Ryssland gäller på flera områden. Restriktioner av mötesfriheten har införts, regeringen har möjlighet att stänga ned internetsidor utan rättslig prövning och nyligen kom förbudet mot ”homosexuell propaganda”. En av de repressiva åtgärder som har uppmärksammats mest i svenska media är en lag som president Putin skrev under i november 2012 och som innebär att oberoende organisationer som tar emot ekonomiskt stöd från utlandet måste registrera sig som ”utländska agenter”.

– Det är inte bara i Ryssland som oberoende organisationer får det tuffare. Det är en global trend. Och repressiva regimer lär av varandra. Lagen om utländska agenter har spridits, åtminstone som lagförslag, till exempelvis Malaysia, sa Sofia Uggla, Östgruppen.

Kalle Kniivilä, journalist på Sydsvenskan, trodde att lagen om utländska agenter hade som främsta syfte att stoppa organisationer som arbetar med valövervakning, i synnerhet organisationen Golos. Efter parlamentsvalet i december 2011 arrangerades stora demonstrationer mot Putin och regeringspartiet Enade Ryssland. Demonstrationerna var direkt kopplade till ett missnöje med valfusk. Golos hade då rapporterat om tusentals oegentligheter i valet.

– Golos vräktes också från sina lokaler. Då kan man hävda att det inte hade någonting med myndigheterna att göra, att det var fastighetsägaren som inte ville ha kvar dem. Men det är klart att fastighetsägaren hade fått signaler uppifrån, sa Kalle Kniivilä.

Och det är just i demonstrationerna 2011 som de senaste årens allt mer repressiva politik har sin förklaring, menade Kalle Kniivilä.

– I samband med demonstrationerna talade de styrande om demokratisering, men de genomförde ingen sådan. I stället satsade de på den delen av befolkningen som inte deltog i demonstrationerna. Strategin var att måla ut demonstranterna som västliga agenter. Det här går tillbaka till Sovjettiden. Då kunde yttervärlden målas ut som fienden som ett sätt att ena folket, sa Kalle Kniivilä.

Dmitrij Makarov är människorättsförsvarare i Voronezj, Ryssland. Han beskrev hur de hårdare lagarna har påverkat arbetet för oberoende organisationer, så som Youth Human Rights Movement som han själv representerar.

– När som helst kan myndigheterna komma och göra en razzia. De kan meddela kvällen innan eller samma dag som de kommer att de vill ha samtliga våra dokument överlämnade, det kan röra sig om meterhöga staplar av papper. Det finns statistik på de här razziorna och den visar tydligt att de organisationer som utsätts för flest razzior är människorättsorganisationer, sa Dmitrij Makarov.

Samtidigt som de oberoende organisationerna för en allt osäkrare tillvaro har det svenska stödet till Ryssland minskat sett över en längre period.

– Efter Sovjets fall tog det svenska biståndet till Ryssland fart. Men under 2000-talet har Ryssland blivit allt rikare och snart höjdes röster som sa: inte ska vi väl ge bistånd till det här rika grannlandet. Men nu kanske det är än viktigare att vi på Sida är kvar och visar vårt stöd. Det är nu vi verkligen behövs. Särskilt med tanke på att organisationer som US Aid och Unicef har blivit utkörda ur Ryssland av den ryska regeringen, sa Elsa Håstad, Sida.

Stödet till de demokratiska krafterna i Ryssland får gärna vara ekonomiskt, påpekade Dmitrij Makarov. Men det behöver inte alltid handla om pengar.

– Det finns så mycket ni kan göra. Unga människor kan engagera sig. På många universitet finns grupper som visar solidaritet med Tibet eller Burma. Men det finns nästan inga som visar solidaritet med Uzbekistan, fast situationen där i många avseenden är sämre än i Tibet. Det finns väldigt mycket att göra bara när det gäller att informera om situationen. Ni kan också be er regering att tala högre om mänskliga rättigheter. Inte bara i Ryssland men globalt. Europeiska rådet kan göra mer, EU kan göra mer och Sverige kan göra mer, sa Dmitrij Makarov.

Seminariet arrangerades av ABF Stockholm, OSSE-nätverket, Olof Palmes Internationella Center, Sällskapet för studier av Ryssland, Central- och Östeuropa samt Centralasien och Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter.

På bilden syns en demonstration i Moskva i december 2011.

Text: John Runeson, Palmecentret

Foto: Bogomolov PL

Annonser

Turbulensen i det ryska civila samhället är stor. I våras utsattes hundratals organisationer för razzior, omfattande kontroller av allehanda myndigheter, för att fastställa om de bryter mot den så kallade agentlagen. Upprördheten inom det oberoende civila samhället i Ryssland har varit samfälld. Hittills har nästintill alla enhälligt vägrat att registrera sig enligt lagen eftersom de menar att det för det första inte är sant att de skulle vara utländska agenter och för det andra att det helt skulle underminera deras trovärdighet. En organisation – Samverkansorganisationen för konkurrensutveckling inom OSS-länderna – ansökte dock i somras om att införas i registret.

Så här långt har vårens räder resulterat i att en organisation stängts – valövervakningsorganisationen Golos. Golos har dock försökt kringgå lagstiftningen och under sommaren återuppstått dels i form av medborgarrörelsen Golos och dels som fonden Golos, där den förstnämnda är en organisationsform som inte kräver registrering.

Åtal har väckts mot nio organisationer vilka har ställts, står inför eller kommer att ställas inför rätta. I första hand riskerar de böter och i andra hand att i likhet med Golos stängas helt av myndigheterna. Bland dessa finns välrenommerade organisationer som Memorial, För mänskliga rättigheter och Obsjtjestvennyj verdikt. Rättegångar med varierande resultat har pågått hela sommaren och fler väntar under hösten. Ytterligare 69 organisationer har fått en varning eller en uppmaning att registrera sig och kan alltså i förlängningen komma att ställas inför rätta de också.

Men razziorna, kontrollerna, har kommit av sig. Under sommaren har de i princip inte förekommit och medan det civila samhället nu hämtar andan spekuleras det också i vad detta kan bero på. Är det bara en tillfällig paus? En time-out? Eller är det som bland andra Pavel Tjikov på Agora hoppas en ny syn på hur lagen ska användas, beordrad av president Putin själv? Tjikov menar att kontrollerna skadat Kremladministrationens rykte snarare än bevisat att civilsamhället utgör ett hot mot den politiska ledningen. Och att Putin med sina uttalanden i praktiken bromsat in myndigheternas tillämpning av lagen. Han tror att kampanjen mot civilsamhället endast kan starta på nytt efter att Putin gett klartecken för det. Om detta kommer att inträffa eller inte är förstås svårt att sia om. Samtidigt har till exempel Rysslands människorättsombudsman Vladimir Lukin lämnat in ett klagomål till författningsdomstolen angående Agentlagens undermåliga utformning. Något som ytterligare kan stärka människorättsorganisationernas arbete för föreningsfriheten. Och många andra försök att motarbeta lagen pågår.

Men samtliga ryska oberoende organisationer kan i princip lika väl vara stängda inom några veckor. Så här såg till exempel Jelena Panfilova, chef för Transparency International i Ryssland, på saken tidigare i somras:

‘I clearly and plainly state: by the end of the autumn not a SINGLE independent NGO will remain in our country. None at all. Not one. Period. A couple of organisations will throw themselves at the mercy of the authorities. Some will die without financing. Others will close themselves down, not wanting to become so-called ‘foreign agents’. The activities of the most uncompromising will be stopped by the government, and their leaders will be sent to prison for two years. At the end there is a choice you have to make: either to close down your organisation or to be prosecuted and face two years in prison. There are no other options. Not for anyone. I think that not everyone understands this, but this is a bottom line’

Förutom agentlagen står civilsamhället inför en rad andra hot, under sommaren har till exempel För mänskliga rättigheter vräkts från sitt kontor och Människorättshuset i Voronezj står inför en snar vräkning. Tilläggas ska dock att För mänskliga rättigheter just idag faktiskt tilldelats ett nytt kontor i Moskva av borgmästaren Sergej Sobjanin.

För den som är intresserad kan tipsas om följande lilla videoinslag från Human Rights Watch där det senaste årets repression mot det civila samhället i Ryssland förklaras på ett bra sätt.

Igår föll den första domen i Ryssland enligt den så kallade ”agentlagen”. Den oberoende valövervakningsorganisationen Golos och dess chef Lilija Sjibanova dömdes till 300 000 respektive 100 000 rubel i böter (drygt 60 000 respektive 20 000 kronor). Golos har meddelat att man ämnar överklaga domen samt att man inte heller i fortsättningen tänker registrera sig som utländska agenter. Vid upprepade brott mot lagen hotas organisationen av stängning och dess chef av fängelse i upp till två år.

Redan när lagen trädde i kraft deklarerade Golos att man inte längre kommer att ta emot finansiellt stöd från utlandet. Ändå fälldes man igår av domstolen eftersom den Norska Helsingforskommittén tilldelade Golos sitt Sacharov-pris för deras valövervakningsarbete. Golos har avsagt sig prissumman, men av misstag betalades den ändå ut, pengarna användes aldrig utan returnerades till Helsingforskommittén. Denna transaktion, och så klart deras ihärdiga arbete för att övervaka val i Ryssland, gör att de nu fälls enligt lagen om utländska agenter.

Rättegången var mycket välbesökt av bland annat utländska och inhemska journalister. Också många människorättsförsvarare, som Ljudmila Aleksejeva, Oleg Orlov, Lev Ponomarjov, Jurij Dzjibladze med flera, kom för att visa sitt moraliska stöd.

Agentlagen trädde i kraft 21 november förra året och gör att organisationer med finansiering från utlandet och som sysslar med politisk verksamhet måste registrera sig själva som utländska agenter. De ryska organisationerna vägrar och den senaste tiden har myndigheterna genomfört razzior mot stora delar av det civila samhället. Domen mot Golos är den första i sitt slag, men fler är att vänta. Såväl ryska som internationella människorättsorganisationer är överens om att agentlagen kränker föreningsfriheten å det grövsta.

Sveriges radio,

Nu hotas ännu en rysk organisation att stämplas som ”utländsk agent”, denna gång för ett möte med en amerikansk diplomat. Det är den ideella föreningen ”Kostromas centrum för stöd till samhälleliga initiativ” som misstänks för brott mot den nyinstiftade agentlagen. Åklagarmyndigheten i Kostroma har valt att väcka åtal både mot organisationen och dess chef Aleksandr Zamarjanov, dessa hotas nu av böter på upp till 500 000 respektive 300 000 rubel.

Huvudpunkten i bevisningen mot Kostromas stödcentrum är det rundabordsamtal man arrangerade den 28 februari i år på temat ”Vart är de rysk-amerikanska relationerna på väg?”.  Åklagarmyndigheten hänvisar också till att organisationen erhållit utländsk finansiering under 2011, 2012 samt 2013, däribland från amerikanska källor.

Detta är det andra åtalet som väcks mot en ideell organisation enligt agentlagen i Ryssland, det första gäller valövervakningsorganisationen Golos. Detta fall utmärks av att åklagarmyndigheten förefaller kunna stämpla minsta kontakt med utlänningar som misstänkt brott mot agentlagen. En djupt olycklig utveckling, och en grov kränkning av föreningsfriheten.

Det planerade åtalet mot den oberoende ryska valövervakningsorganisationen Golos för att de bryter mot ”agentlagen” blir allt mer absurt. Agentlagen är den omstridda nya ryska lag som säger att alla organisationer som får utländsk finansiering och arbetar med politisk verksamhet måste registrera sig som utländska agenter (=spioner). Sedan lagen trädde i kraft i november 2012 har Golos avsagt sig alla utländska bidrag, av rädsla för att dömas enligt lagen. Idag har dock det ryska justitiedepartementet ändå låtit meddela att man ämnar åtala Golos för brott mot lagen. Under dagen har det framkommit att den utländska inkomst som justitiedepartementet hänvisar till är det Sacharovpris som Golos förärades av den Norska Helsingforskommittén i höstas! Jisses! Prissumman var på 7 728,40 euro och utbetalades i december 2012, dvs ungefär en månad efter att agentlagen trädde i kraft.

Än mer skrämmande är utvecklingen när man tänker på att det som justitiedepartementet nu vill klassa som politisk verksamhet är just valövervakning. Golos har framgångsrikt bedrivit en oberoende valövervakning av flera ryska val och påvisat stora brister. ”The Sakharov Freedom Award” tilldelades Golos med motiveringen ”for its outstanding efforts to promote democratic values through free and fair elections in Russia”. Att den ryska staten väljer att angripa Golos kan inte tolkas som något annat än att regimen är rädd för det arbete Golos genomför. Rädd för att valfusket kommer fram. Rädd för att förlora makten.

Nu väcks åtal mot den oberoende valövervakningsorganisationen Golos i Ryssland. Justitedepartementet meddelar idag att Golos får utländskt stöd och att man anser att organisationen utför politisk verksamhet i Ryssland. Departementet menar att man på så sätt uppfyller villkoren för att vara en ”utländsk agent” (enligt den nya lag som antogs i höstas). Eftersom Golos ännu inte ansökt om att få inkluderas i registret för utländska agenter kommer justitedepartementet därför att väcka åtal mot Golos och dess chef Lilija Sjibanova.

Detta lär bli första gången åtal väcks mot någon organisation för att denna brutit mot lagen om utländska agenter. Tidigare i år försökte människorättsorganisationen ”Sjtjit i metj” få bli registrerade som utländska agenter, deras ansökan avslogs dock. Enligt Pavel Tjikov på Agora var detta ett försök från Sjtjit i metjs sida att pröva lagen. På justitiedepartementet verkade man då inte vilja tillämpa den. Nu förefaller man dock ha ändrat sig.