Inlägg märkta ‘Human Rights Watch’

Turbulensen i det ryska civila samhället är stor. I våras utsattes hundratals organisationer för razzior, omfattande kontroller av allehanda myndigheter, för att fastställa om de bryter mot den så kallade agentlagen. Upprördheten inom det oberoende civila samhället i Ryssland har varit samfälld. Hittills har nästintill alla enhälligt vägrat att registrera sig enligt lagen eftersom de menar att det för det första inte är sant att de skulle vara utländska agenter och för det andra att det helt skulle underminera deras trovärdighet. En organisation – Samverkansorganisationen för konkurrensutveckling inom OSS-länderna – ansökte dock i somras om att införas i registret.

Så här långt har vårens räder resulterat i att en organisation stängts – valövervakningsorganisationen Golos. Golos har dock försökt kringgå lagstiftningen och under sommaren återuppstått dels i form av medborgarrörelsen Golos och dels som fonden Golos, där den förstnämnda är en organisationsform som inte kräver registrering.

Åtal har väckts mot nio organisationer vilka har ställts, står inför eller kommer att ställas inför rätta. I första hand riskerar de böter och i andra hand att i likhet med Golos stängas helt av myndigheterna. Bland dessa finns välrenommerade organisationer som Memorial, För mänskliga rättigheter och Obsjtjestvennyj verdikt. Rättegångar med varierande resultat har pågått hela sommaren och fler väntar under hösten. Ytterligare 69 organisationer har fått en varning eller en uppmaning att registrera sig och kan alltså i förlängningen komma att ställas inför rätta de också.

Men razziorna, kontrollerna, har kommit av sig. Under sommaren har de i princip inte förekommit och medan det civila samhället nu hämtar andan spekuleras det också i vad detta kan bero på. Är det bara en tillfällig paus? En time-out? Eller är det som bland andra Pavel Tjikov på Agora hoppas en ny syn på hur lagen ska användas, beordrad av president Putin själv? Tjikov menar att kontrollerna skadat Kremladministrationens rykte snarare än bevisat att civilsamhället utgör ett hot mot den politiska ledningen. Och att Putin med sina uttalanden i praktiken bromsat in myndigheternas tillämpning av lagen. Han tror att kampanjen mot civilsamhället endast kan starta på nytt efter att Putin gett klartecken för det. Om detta kommer att inträffa eller inte är förstås svårt att sia om. Samtidigt har till exempel Rysslands människorättsombudsman Vladimir Lukin lämnat in ett klagomål till författningsdomstolen angående Agentlagens undermåliga utformning. Något som ytterligare kan stärka människorättsorganisationernas arbete för föreningsfriheten. Och många andra försök att motarbeta lagen pågår.

Men samtliga ryska oberoende organisationer kan i princip lika väl vara stängda inom några veckor. Så här såg till exempel Jelena Panfilova, chef för Transparency International i Ryssland, på saken tidigare i somras:

‘I clearly and plainly state: by the end of the autumn not a SINGLE independent NGO will remain in our country. None at all. Not one. Period. A couple of organisations will throw themselves at the mercy of the authorities. Some will die without financing. Others will close themselves down, not wanting to become so-called ‘foreign agents’. The activities of the most uncompromising will be stopped by the government, and their leaders will be sent to prison for two years. At the end there is a choice you have to make: either to close down your organisation or to be prosecuted and face two years in prison. There are no other options. Not for anyone. I think that not everyone understands this, but this is a bottom line’

Förutom agentlagen står civilsamhället inför en rad andra hot, under sommaren har till exempel För mänskliga rättigheter vräkts från sitt kontor och Människorättshuset i Voronezj står inför en snar vräkning. Tilläggas ska dock att För mänskliga rättigheter just idag faktiskt tilldelats ett nytt kontor i Moskva av borgmästaren Sergej Sobjanin.

För den som är intresserad kan tipsas om följande lilla videoinslag från Human Rights Watch där det senaste årets repression mot det civila samhället i Ryssland förklaras på ett bra sätt.

Annonser

Den våg av inspektioner som riktats mot det oberoende civila samhället i Ryssland fortsätter i oförminskad styrka. Organisation efter organisation får påhälsning från åklagarmyndigheten med begäran om att lämna ut kilovis med papper. Gemensam nämnare är att man söker information om huruvida de skulle kunna betraktas som ”utländska agenter” eller inte. Till dags dato har närmare 100 organisationer drabbats, men åklagarmyndigheten har låtit meddela att man ämnar besöka mellan 30-100 organisationer i alla regioner, vilket kan innebära 1 000-tals organisationer.  Människorättsorganisationen Agora sammanställer löpande information om vilka organisationer som drabbas, deras kontinuerligt uppdaterade lista hittar du här.

Alla får lite olika förfrågningar men gemensam nämnare är att alla får begäran att lämna ut uppgifter om utländsk finansiering. Oftast har åklagarmyndigheten sällskap av tjänstemän från justitiedepartementet och skattemyndigheten, ibland också av säkerhetstjänsten FSB, brandskyddsmyndigheten med flera. I flera fall har också ett tv-team från den pro-statliga kanalen NTV anlänt samtidigt som de oanmälda inspektörerna. Den husrannsakan som hölls hos Memorial i torsdags resulterade bland annat i ett inslag vars uppenbara syfte var att misstänkliggöra Memorial som utländska agenter. Under rubriken ”Memorial undanhåller inkomster från åklagarmyndigheten” visades ett långt vinklat reportage med bilder från inspektionen.

Den hårt kritiserade lagen om utländska agenter trädde i kraft i november men har sedan dess inte tillämpats i praktiken. I mitten av februari höll dock president Vladimir Putin ett anförande inför FSB där han kritiserade detta faktum:

We have a set of rules and regulations for NGOs in Russia, including rules and regulations about foreign funding. These laws, naturally, should be enforced. Any direct or indirect interference in our internal affairs, any form of pressure on Russia, on our allies and partners is inadmissible.

I slutet av februari påbörjades så inspektionerna i Saratov i södra Ryssland. Den 5 mars försiggick de första i Moskva och sedan dess har allt fler inspekterats över hela landet. En lång rad välrenommerade oberoende organisationer har fått besök av åklagarmyndigheten, bland annat Memorial, Moskvas Helsingforsgrupp, Amnesty International, Human Rights Watch och Transparency International, Za prava tjeloveka, Konrad Adenauer Stiftung och Agora. Åklagarmyndigheten själva hävdar dock att de är ute för att undersöka brott mot extremistlagstiftningen.

Lagen om utländska agenter är en i raden som det senaste året antagits i Ryssland och som grovt inskränker föreningars möjligheter att verka fritt. Den senaste tidens razzior har kritiserat av bland annat EU:s utrikeschef Catherine Ashton, Tysklands och Frankrikes utrikesdepartement. Stöd utifrån i detta läge är mycket viktigt och man kunde önska att det var bredare och starkare, också från svenskt håll. Bra är dock att utländska medier rapporterat förhållandevis mycket om det inträffade. I Sverige bland annat SVT, SvD, Sydsvenskan och Sveriges Radio.

En av Rysslands mest prominenta människorättsförsvarare, Tanja Loksjina på Human Rights Watch, utsattes i slutet av september för ett flertal hot. Hoten riktades mot henne och det ofödda barn hon bär och skickades via sms. Meddelanden innehöll uppgifter som var kända av så få personer att Human Rights Watch menar att de måste ha inhämtats via avlyssning och att därför säkerhetstjänsten eller polisen troligen varit inblandad.

I Ryssland har de facto flera människorättsförsvarare, journalister och advokater mördats, hotats och utsatts för övergrepp under senare år, bland andra Natalia Estemirova, Anna Politkovskaja, Stanislav Markelov och Sadulajeva och Maksjarip Ausjev. Värst utsatta har de personer som arbetar med mänskliga rättigheter i Norra Kaukasus särskilt Tjetjenien varit.

Tanja Loksjina arbtar sedan 2008 för Human Rights Watch i Moskva och har tidigare bland annat varit på Moskvas Helsingforsgrupp. Hon är en av de främsta experterna på människorättsfrågor i just Norra Kaukasus. Hoten mot henne känns därför ytterst reella.

Human Rights Watch menar att hoten givetvis är ämnade att stoppa deras verksamhet i Ryssland, men att så självklart inte kommer att bli fallet. De kommer i stället att stärka den. Nedan kan du se ett uttalande från Kenneth Roth, chef för Human Rights Watch:

Östgruppen skrev ett öppet brev till statsminister Fredrik Reinfeldt inför dennes möte med Vladimir Putin förra året som tar upp just detta problem. Vi publicerade samtidigt också en debattartikel tillsammans med bland andra Tanja Loksjina under rubriken ”Förhindra övergreppen i Tjetjenien”. Vi är nu djupt oroade över Tanjas egen säkerhet.

Ekot har idag också rapporterat om händelsen, där du kan höra delar av en intervju med henne.

I december 2011 publicerade Human Rights Watch en mycket fin exposé över det ryska civila samhället under namnet ”Acting up: A Portrait of Russian Civil Society”. En titt på de små korta videoklipp som hör till projektet rekommenderas varmt. Trots de till synes ibland helt oöverstigliga problem som hela det civila samhället i Ryssland står inför andas hela projektet optimism och framtidstro.

Jämfört med hur situationen såg ut under Sovjetunionens dagar för bara lite mer än tjugo år sedan, har förstås dagens Ryssland ett blomstrande civilt samhälle. Human Rights Watch vill med ”Acting up”  berätta om en livskraftig och engagerad del av det ryska samhället som så sällan visas upp. Samtidigt berör Acting up många av de ofantliga problem som civilsamhället också står inför. Inom projektet intervjuas allt från några av Rysslands mest framstående människorättsförsvarare som ordföranden för Moskvas Helsingforsgrupp Ljudmila Aleksejeva till unga och nya aktivister som arrangerat absurda manifestationer i Novosibirsk. Man kan inte annat än bli imponerad över dessa modiga människor. Det finns hopp.

I en av intervjuerna säger Jelena Panfilova: ”Det är omöjligt att hindra människor att skilja rätt från fel och därför kommer det att existera ett civilt samhälle i Ryssland förr eller senare, ett normalt civilt samhälle. Jag skulle föredra förr förstås… det kan inträffa senare, men slutet på historien kommer definitivt att bli optimistiskt.”

I en annan uttrycker sig miljöaktivisten Suren Gazarjan så här: ”Om vi kan stoppa bygget [av motorvägen genom Chimkiskogen] kommer det att ge hopp åt tusentals, bokstavligen tusentals, frivilligorganisationer över hela Ryssland. Människor kommer att tro på att det går att förändra saker.”

Här är några av videoklippen.

Ljudmila Aleksejeva från Moskvas Helsingforsgrupp:
Artiom Loskutov, artist från Novosibirsk, och Julia Basjinova, aktivist från Moskva: