Inlägg märkta ‘Putin’

I Ryssland får oberoende organisationer allt svårare att verka fritt. Utvecklingen har pågått i flera år och stegrats under den senaste tiden. Särskilt utsatta är organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter. Detta framkom under ett seminarium på ABF-huset i Stockholm den 24 oktober.

Försämringen av demokratin i Ryssland gäller på flera områden. Restriktioner av mötesfriheten har införts, regeringen har möjlighet att stänga ned internetsidor utan rättslig prövning och nyligen kom förbudet mot ”homosexuell propaganda”. En av de repressiva åtgärder som har uppmärksammats mest i svenska media är en lag som president Putin skrev under i november 2012 och som innebär att oberoende organisationer som tar emot ekonomiskt stöd från utlandet måste registrera sig som ”utländska agenter”.

– Det är inte bara i Ryssland som oberoende organisationer får det tuffare. Det är en global trend. Och repressiva regimer lär av varandra. Lagen om utländska agenter har spridits, åtminstone som lagförslag, till exempelvis Malaysia, sa Sofia Uggla, Östgruppen.

Kalle Kniivilä, journalist på Sydsvenskan, trodde att lagen om utländska agenter hade som främsta syfte att stoppa organisationer som arbetar med valövervakning, i synnerhet organisationen Golos. Efter parlamentsvalet i december 2011 arrangerades stora demonstrationer mot Putin och regeringspartiet Enade Ryssland. Demonstrationerna var direkt kopplade till ett missnöje med valfusk. Golos hade då rapporterat om tusentals oegentligheter i valet.

– Golos vräktes också från sina lokaler. Då kan man hävda att det inte hade någonting med myndigheterna att göra, att det var fastighetsägaren som inte ville ha kvar dem. Men det är klart att fastighetsägaren hade fått signaler uppifrån, sa Kalle Kniivilä.

Och det är just i demonstrationerna 2011 som de senaste årens allt mer repressiva politik har sin förklaring, menade Kalle Kniivilä.

– I samband med demonstrationerna talade de styrande om demokratisering, men de genomförde ingen sådan. I stället satsade de på den delen av befolkningen som inte deltog i demonstrationerna. Strategin var att måla ut demonstranterna som västliga agenter. Det här går tillbaka till Sovjettiden. Då kunde yttervärlden målas ut som fienden som ett sätt att ena folket, sa Kalle Kniivilä.

Dmitrij Makarov är människorättsförsvarare i Voronezj, Ryssland. Han beskrev hur de hårdare lagarna har påverkat arbetet för oberoende organisationer, så som Youth Human Rights Movement som han själv representerar.

– När som helst kan myndigheterna komma och göra en razzia. De kan meddela kvällen innan eller samma dag som de kommer att de vill ha samtliga våra dokument överlämnade, det kan röra sig om meterhöga staplar av papper. Det finns statistik på de här razziorna och den visar tydligt att de organisationer som utsätts för flest razzior är människorättsorganisationer, sa Dmitrij Makarov.

Samtidigt som de oberoende organisationerna för en allt osäkrare tillvaro har det svenska stödet till Ryssland minskat sett över en längre period.

– Efter Sovjets fall tog det svenska biståndet till Ryssland fart. Men under 2000-talet har Ryssland blivit allt rikare och snart höjdes röster som sa: inte ska vi väl ge bistånd till det här rika grannlandet. Men nu kanske det är än viktigare att vi på Sida är kvar och visar vårt stöd. Det är nu vi verkligen behövs. Särskilt med tanke på att organisationer som US Aid och Unicef har blivit utkörda ur Ryssland av den ryska regeringen, sa Elsa Håstad, Sida.

Stödet till de demokratiska krafterna i Ryssland får gärna vara ekonomiskt, påpekade Dmitrij Makarov. Men det behöver inte alltid handla om pengar.

– Det finns så mycket ni kan göra. Unga människor kan engagera sig. På många universitet finns grupper som visar solidaritet med Tibet eller Burma. Men det finns nästan inga som visar solidaritet med Uzbekistan, fast situationen där i många avseenden är sämre än i Tibet. Det finns väldigt mycket att göra bara när det gäller att informera om situationen. Ni kan också be er regering att tala högre om mänskliga rättigheter. Inte bara i Ryssland men globalt. Europeiska rådet kan göra mer, EU kan göra mer och Sverige kan göra mer, sa Dmitrij Makarov.

Seminariet arrangerades av ABF Stockholm, OSSE-nätverket, Olof Palmes Internationella Center, Sällskapet för studier av Ryssland, Central- och Östeuropa samt Centralasien och Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter.

På bilden syns en demonstration i Moskva i december 2011.

Text: John Runeson, Palmecentret

Foto: Bogomolov PL

Annonser

Turbulensen i det ryska civila samhället är stor. I våras utsattes hundratals organisationer för razzior, omfattande kontroller av allehanda myndigheter, för att fastställa om de bryter mot den så kallade agentlagen. Upprördheten inom det oberoende civila samhället i Ryssland har varit samfälld. Hittills har nästintill alla enhälligt vägrat att registrera sig enligt lagen eftersom de menar att det för det första inte är sant att de skulle vara utländska agenter och för det andra att det helt skulle underminera deras trovärdighet. En organisation – Samverkansorganisationen för konkurrensutveckling inom OSS-länderna – ansökte dock i somras om att införas i registret.

Så här långt har vårens räder resulterat i att en organisation stängts – valövervakningsorganisationen Golos. Golos har dock försökt kringgå lagstiftningen och under sommaren återuppstått dels i form av medborgarrörelsen Golos och dels som fonden Golos, där den förstnämnda är en organisationsform som inte kräver registrering.

Åtal har väckts mot nio organisationer vilka har ställts, står inför eller kommer att ställas inför rätta. I första hand riskerar de böter och i andra hand att i likhet med Golos stängas helt av myndigheterna. Bland dessa finns välrenommerade organisationer som Memorial, För mänskliga rättigheter och Obsjtjestvennyj verdikt. Rättegångar med varierande resultat har pågått hela sommaren och fler väntar under hösten. Ytterligare 69 organisationer har fått en varning eller en uppmaning att registrera sig och kan alltså i förlängningen komma att ställas inför rätta de också.

Men razziorna, kontrollerna, har kommit av sig. Under sommaren har de i princip inte förekommit och medan det civila samhället nu hämtar andan spekuleras det också i vad detta kan bero på. Är det bara en tillfällig paus? En time-out? Eller är det som bland andra Pavel Tjikov på Agora hoppas en ny syn på hur lagen ska användas, beordrad av president Putin själv? Tjikov menar att kontrollerna skadat Kremladministrationens rykte snarare än bevisat att civilsamhället utgör ett hot mot den politiska ledningen. Och att Putin med sina uttalanden i praktiken bromsat in myndigheternas tillämpning av lagen. Han tror att kampanjen mot civilsamhället endast kan starta på nytt efter att Putin gett klartecken för det. Om detta kommer att inträffa eller inte är förstås svårt att sia om. Samtidigt har till exempel Rysslands människorättsombudsman Vladimir Lukin lämnat in ett klagomål till författningsdomstolen angående Agentlagens undermåliga utformning. Något som ytterligare kan stärka människorättsorganisationernas arbete för föreningsfriheten. Och många andra försök att motarbeta lagen pågår.

Men samtliga ryska oberoende organisationer kan i princip lika väl vara stängda inom några veckor. Så här såg till exempel Jelena Panfilova, chef för Transparency International i Ryssland, på saken tidigare i somras:

‘I clearly and plainly state: by the end of the autumn not a SINGLE independent NGO will remain in our country. None at all. Not one. Period. A couple of organisations will throw themselves at the mercy of the authorities. Some will die without financing. Others will close themselves down, not wanting to become so-called ‘foreign agents’. The activities of the most uncompromising will be stopped by the government, and their leaders will be sent to prison for two years. At the end there is a choice you have to make: either to close down your organisation or to be prosecuted and face two years in prison. There are no other options. Not for anyone. I think that not everyone understands this, but this is a bottom line’

Förutom agentlagen står civilsamhället inför en rad andra hot, under sommaren har till exempel För mänskliga rättigheter vräkts från sitt kontor och Människorättshuset i Voronezj står inför en snar vräkning. Tilläggas ska dock att För mänskliga rättigheter just idag faktiskt tilldelats ett nytt kontor i Moskva av borgmästaren Sergej Sobjanin.

För den som är intresserad kan tipsas om följande lilla videoinslag från Human Rights Watch där det senaste årets repression mot det civila samhället i Ryssland förklaras på ett bra sätt.

Trots att utvecklingen i Ryssland är alarmerande är Sveriges stöd till landets demokratirörelse alltjämt mycket lägre än tidigare. Förklaringen är en tvist mellan alliansregeringens partier om hur bistånd bör definieras. Det skriver Östgruppen i en debattartikel i Omvärlden.

– Regeringspartierna tycker i grunden likadant, de borde släppa prestigen och komma överens om en praktisk lösning så att den ryska demokratirörelsen får det stöd som den så väl behöver, säger Östgruppens ordförande Martin Uggla i ett pressmeddelande.

Enligt OECD:s så kallade DAC-kriterier får inte svenskt stöd till Ryssland räknas som bistånd, då landet inte betraktas som fattigt. Eftersom det svenska biståndets beslutade enprocentsmål är kopplat till OECD:s riktlinjer kan alltså den ordinarie biståndsbudgeten inte användas till insatser i Ryssland.

Moderaterna accepterar motvilligt enprocentsmålet som ett absolut tak, medan övriga regeringspartier inte kan tänka sig att underskrida detta mål. Denna låsning innebär att demokratistödet till Ryssland sedan några år måste skrapas ihop på andra håll i statsbudgeten, där utrymmet är mycket begränsat. Från att ha legat på 100 miljoner kronor per år i mitten av 2000-talet uppgår det nu till 35 miljoner kronor årligen. Östgruppen uppmanar nu regeringen att öka samstämmigheten mellan den officiella politiken och det tekniska regelverk som styr biståndet.

– Det är upprörande att den svenska biståndspolitiken, där bristande rättigheter ses som ett uttryck för fattigdom,  inte kan förverkligas på grund av OECD:s ensidigt ekonomiska riktlinjer. Rysslands rikedomar kommer ju inte demokratirörelsen till del utan stärker istället den regim som kränker de mänskliga rättigheterna, säger Martin Uggla och fortsätter:

– På sikt bör regeringen verka för att OECD utarbetar nya riktlinjer, där demokratibistånd ses som en integrerad del av fattigdomsbekämpningen. I väntan på det bör man kunna enas över partigränserna om att höja Rysslandsbiståndet. Det slags stöd som frågan gäller ligger ju tveklöst inom ramen för den rättighetsbaserade biståndspolitik som det råder så bred samsyn kring i riksdagen.

Hela artikeln i Omvärlden finns att läsa här.

Det planerade åtalet mot den oberoende ryska valövervakningsorganisationen Golos för att de bryter mot ”agentlagen” blir allt mer absurt. Agentlagen är den omstridda nya ryska lag som säger att alla organisationer som får utländsk finansiering och arbetar med politisk verksamhet måste registrera sig som utländska agenter (=spioner). Sedan lagen trädde i kraft i november 2012 har Golos avsagt sig alla utländska bidrag, av rädsla för att dömas enligt lagen. Idag har dock det ryska justitiedepartementet ändå låtit meddela att man ämnar åtala Golos för brott mot lagen. Under dagen har det framkommit att den utländska inkomst som justitiedepartementet hänvisar till är det Sacharovpris som Golos förärades av den Norska Helsingforskommittén i höstas! Jisses! Prissumman var på 7 728,40 euro och utbetalades i december 2012, dvs ungefär en månad efter att agentlagen trädde i kraft.

Än mer skrämmande är utvecklingen när man tänker på att det som justitiedepartementet nu vill klassa som politisk verksamhet är just valövervakning. Golos har framgångsrikt bedrivit en oberoende valövervakning av flera ryska val och påvisat stora brister. ”The Sakharov Freedom Award” tilldelades Golos med motiveringen ”for its outstanding efforts to promote democratic values through free and fair elections in Russia”. Att den ryska staten väljer att angripa Golos kan inte tolkas som något annat än att regimen är rädd för det arbete Golos genomför. Rädd för att valfusket kommer fram. Rädd för att förlora makten.

Den våg av inspektioner som riktats mot det oberoende civila samhället i Ryssland fortsätter i oförminskad styrka. Organisation efter organisation får påhälsning från åklagarmyndigheten med begäran om att lämna ut kilovis med papper. Gemensam nämnare är att man söker information om huruvida de skulle kunna betraktas som ”utländska agenter” eller inte. Till dags dato har närmare 100 organisationer drabbats, men åklagarmyndigheten har låtit meddela att man ämnar besöka mellan 30-100 organisationer i alla regioner, vilket kan innebära 1 000-tals organisationer.  Människorättsorganisationen Agora sammanställer löpande information om vilka organisationer som drabbas, deras kontinuerligt uppdaterade lista hittar du här.

Alla får lite olika förfrågningar men gemensam nämnare är att alla får begäran att lämna ut uppgifter om utländsk finansiering. Oftast har åklagarmyndigheten sällskap av tjänstemän från justitiedepartementet och skattemyndigheten, ibland också av säkerhetstjänsten FSB, brandskyddsmyndigheten med flera. I flera fall har också ett tv-team från den pro-statliga kanalen NTV anlänt samtidigt som de oanmälda inspektörerna. Den husrannsakan som hölls hos Memorial i torsdags resulterade bland annat i ett inslag vars uppenbara syfte var att misstänkliggöra Memorial som utländska agenter. Under rubriken ”Memorial undanhåller inkomster från åklagarmyndigheten” visades ett långt vinklat reportage med bilder från inspektionen.

Den hårt kritiserade lagen om utländska agenter trädde i kraft i november men har sedan dess inte tillämpats i praktiken. I mitten av februari höll dock president Vladimir Putin ett anförande inför FSB där han kritiserade detta faktum:

We have a set of rules and regulations for NGOs in Russia, including rules and regulations about foreign funding. These laws, naturally, should be enforced. Any direct or indirect interference in our internal affairs, any form of pressure on Russia, on our allies and partners is inadmissible.

I slutet av februari påbörjades så inspektionerna i Saratov i södra Ryssland. Den 5 mars försiggick de första i Moskva och sedan dess har allt fler inspekterats över hela landet. En lång rad välrenommerade oberoende organisationer har fått besök av åklagarmyndigheten, bland annat Memorial, Moskvas Helsingforsgrupp, Amnesty International, Human Rights Watch och Transparency International, Za prava tjeloveka, Konrad Adenauer Stiftung och Agora. Åklagarmyndigheten själva hävdar dock att de är ute för att undersöka brott mot extremistlagstiftningen.

Lagen om utländska agenter är en i raden som det senaste året antagits i Ryssland och som grovt inskränker föreningars möjligheter att verka fritt. Den senaste tidens razzior har kritiserat av bland annat EU:s utrikeschef Catherine Ashton, Tysklands och Frankrikes utrikesdepartement. Stöd utifrån i detta läge är mycket viktigt och man kunde önska att det var bredare och starkare, också från svenskt håll. Bra är dock att utländska medier rapporterat förhållandevis mycket om det inträffade. I Sverige bland annat SVT, SvD, Sydsvenskan och Sveriges Radio.

2wB13c6c9f2cbee

Den 22 till 25 januari gästas Östgruppen av Pavel Tjikov, jurist och ordförande i människorättsorganisationen Agora. Under hans vistelse i Sverige kommer Östgruppen anordna seminarium och föreläsningar på temat föreningsfrihet i Ryssland. Fokus kommer att ligga på den utsatta situationen för det civila samhället och den senaste tidens utveckling i Ryssland. 

Pavel Tjikov är docent i juridik och ordförande i den välrenommerade ryska människorättsorganisationen Agora. Han har publicerat ett stort antal böcker och artiklar om mänskliga rättigheter i Ryssland, bland annat polisbrutalitet, korruption och rättsväsende.

Agora ger rättshjälp till personer – journalister, politiska aktivister, bloggare – och organisationer som utsätts för övergrepp av ryska myndigheter. Under 2005-2010 lyckades de driva igenom över 250 fall och mer än 50 polismän har fällts för tortyr, rättsstridiga arresteringar och korruption.
_____________________________________________________

Onsdag 23 januari: Föreläsning: Hur tystas Rysslands kritiska röster?
Medverkande: Pavel Tjikov, jurist och ordförande i den ryska människorättsorganisationen Agora.

Plats: Universitetshuset, Uppsala, sal IX.
Tid: 19.15
Språk: Engelska
Entréavgift: 30 kr, gratis för medlemmar

Föreläsningen arrangeras tillsammans med Utrikespolitiska föreningen i Uppsala och Uppsala Forum för Demokrati, Fred och Rättvisa.

_____________________________________________________

Torsdag 24 januari: Seminarium: Ryssland, Putin och demokratin – om mänskliga rättigheter och ett utsatt civilt samhälle.

Medverkande: Pavel Tjikov, jurist och ordförande i den ryska människorättsorganisationen Agora, Maja Åberg, opinion och påverkan, Amnesty International, svenska sektionen och Martin Uggla, Rysslandskännare och ordförande i Östgruppen.

Plats: ABF-huset i Stockholm, Sveavägen 41, Per Albinrummet.
Tid: 9.15-10.45. Kaffe/te och smörgås serveras från 9.00.
Språk: Engelska.

Anmäl dig gärna i förväg före 23/1 till anmalan@ostgruppen.se
Seminariet arrangeras tillsammans med Amnesty International, svenska sektionen.
_____________________________________________________

Torsdag 24 januari: Rysk temakväll och medlemsmöte.
Kom och lyssna till Pavel Tjikov som berättar om situationen för det oberoende civila samhället i Ryssland.  Efter föredraget fikar vi tillsammans, har medlemsmöte och diskuterar vad vi i Östgruppen kan och vill göra under våren. Också du som inte är medlem i Östgruppen är välkommen på föredraget.

Plats: Solidaritetshuset, Tegelviksgatan 40, Stockholm
Tid: 17.30-18.30 Föredrag (på engelska), 18.30-ca 20.00 Medlemsmöte, fika, diskussion och mingel.

Den ryska människorättsrörelsens främsta företrädare, ordföranden i Moskvas Helsingforsgrupp Ljudmila Aleksejeva, skrev strax före jul en debattartikel i New York Times. Den borde varje europeisk politiker med en gnutta intresse för Ryssland läsa. Aleksejeva beskriver där det senaste årets händelseutveckling, från hoppfulla massprotester till ett mycket hårt utsatt oberoende civilt samhälle i skriande behov av utomstående hjälp för att överleva, om rädsla och överhängande hot om repressalier. Hon avslutar artikeln så här:

When European Union leaders meet with Putin in Brussels on Friday they must take a very tough stand on human rights and demand an end to this crackdown. The E.U. must make human rights not a side issue, but the main issue. And it must not mince words. There is nothing more important the E.U. could possibly need to talk about with the Russian leadership than the future of the rule of law in its neighbor and strategic partner. The new laws and rhetoric are primitive and they must be reversed.

It will not be a pleasant conversation. But however difficult it is to confront Putin on human rights today, try to imagine what it will be like to discuss these issues a few years from now, when either the crackdown has become even more intense or the path of repression results in a real social explosion. Many will look back to this moment and ask, what did Europe do when Russian human rights defenders called on you in this time of need?

Det är tänkvärda ord från Aleksejeva. Och viktiga. Artikeln kan läsas i sin helhet här.

Igår trädde den nya ”spionlagen” i kraft – den som rejält breddar begreppet landsförräderi och som vi skrivit tidigare om här på Tystade röster. Den togs första gången upp till behandling i ryska parlamentet (Duman) i slutet av september och har nu skrivits under av president Putin. Numera måste det inte vara en statshemlighet som en person överlåter till en främmande makt, det räcker att sprida information som på något sätt bedöms kunna skada Ryssland till till exempel en utländsk organisation för att kunna dömas enligt den nya lagen. Som en av Östgruppens gäster, den ryske människorättsförsvararen Andrej Jurov,  konstaterade tidigare i höstas när han berättade om den nya lagen på ett av våra seminarier – att jag nu kritiserar och berättar om den här lagändringen för er i Östgruppen kommer att kunna göra att jag döms för landsförräderi.

Att lagen öppnar för ett stort godtycke är förstås ett stort problem och något som kritiseras skarpt av ryska människorättsförsvarare. Putin föreföll faktiskt ha tagit till sig lite av kritiken när han i måndags på ett möte med sitt människorättsråd sade att lagen behövede ses över innan den antogs – något som dock inte hindrade honom att skriva under dagen därpå, utan förändringar.

Ännu mer upprörande blir den nya lagen i kombination med den nya ”agentlag” som träder i kraft den 21 november. Enligt den lagen ska alla opinionsbildande organisationer som tar emot pengar från utlandet registrera sig som ”utländska agenter”, dvs spioner. Enligt den ena lagen tvingas alltså organisationerna själva registrera sig som spioner (annars hotas de med upp till två års fängelse), sen ska de försöka bevisa att de inte är spioner (för att undgå ännu längre straff)… Det kan man inte kalla föreningsfrihet.

Lagen är initierad av den ryska säkerhetstjänsten FSB och enligt dem nödvändig just för att utländska säkerhetstjänster utnyttjar kryphål i den nuvarande lagen, arbetar mer dolt och maskerar sitt arbete genom ”legitima handlingar”. Uppenbart är att man vill sätta dit det oberoende civila samhället ytterligare. Enligt samma uttalande från FSB behöver lagen göras om landsförräderi eftersom den sett likadan ut sedan 60-talet (!). På sovjettiden! Och det som händer nu är inte att den på något sätt moderinseras och förbättras i demokratisk riktning, utan den blir sämre och går i mer auktoritär! Var ska detta sluta? Och var är Sveriges stöd till det oberoende civilsamhället i Ryssland?!

Läs gärna också Kalle Kniiviläs artikel i ämnet i Sydsvenskan idag.

Foto: Amanda Lövkvist

I Moskva avlöpte jättedemonstrationen lugnt och utan polisingripanden med ett deltagarantal som uppges till mellan 50 000 och 200 000 personer. Den största demonstrationen hittills enligt hro.org och betydligt lugnare än den som hölls för en dryg månad sen då massor av människor greps och misshandlades av polisen. Många av oppositionsledarna kunde dock själva inte närvara vid demonstrationen eftersom de påpassligt nog kallats till förhör just när demonstrationen skulle hållas. Trots att det var Rysslands nationaldag igår och därmed förstås en röd dag i almanackan. Deltagarantalet var det högsta sedan protestvågen drog igång i samband med parlamentsvalen i höstas. Trots den nya lag som drivits igenom i duman och som Putin skrev under häromdagen. Lagen hotar informationsspridare, deltagare och arrangörer av möten med skyhöga böter.

Här är ett klipp från vår svenska promenad. Den avlöpte också lugnt. Tack ni som deltog!

 Борис Акунин

Den kände ryska författaren Boris Akunin har tagit initiativ till en aktion för mötesfrihet i Moskva. På söndag den 13 maj har han bjudit in en rad poeter, författare och journalister (bland andra Ljudmila Ulitskaja och Lev Rubinsjtein) att tillsammans med honom genomföra en ”kontrollpromenad” på Moskvas gator. ”Eftersom det i Moskva har visat sig vara förbjudet att promenera på stadens gator och torg” skriver Akunin på sin blogg, är syftet med aktionen ”att fastställa om moskvaborna har möjlighet att promenera fritt i sin egen stad eller om man behöver erhålla någon sorts speciellt tillstånd”.

Akunins manifestation är en reaktion på de senaste dagarnas omfattande och fredliga protester som förekommit i Moskva. Söndagens brutalt upplösta massdemonstration har bland annat följts av ”nattliga folkfester” på olika platser runt om i staden. Det har inte handlat om  några regelrätta protestmöten, sådana har tillstånd inte givits för, utan människor har samlats, sjungit och spelat, och uttryckt sina åsikter bara genom att vara där.

I måndags, när Putin återinstallerades som president, beskrevs Moskva som en i stort sett folktom stad. Människorättsorganisationen Memorial uppger att ca 500 personer greps, många av dem bara för att de bar det vita band som symboliserar motståndet mot Putin. Polisen uppger att ytterligare 317 deltagare i de ”nattliga folkfesterna” gripits under natten till onsdagen. Den dagen genomfördes så ytterligare demonstrationer och ikväll, torsdag, planeras ett möte till klockan 19.00.